Streeps tal var klassisk Hollywood-elitism
Blickarna tindrade ikapp med juvelerna. Klädsamma tårar rann i botoxade ansikten. Hela Hollywood jublade över Meryl Streeps Trump-dissiga tal på Golden Globe-galan, och ingen verkade tycka att det hela var lite pinsamt.
Jag menar: ”Våld föder våld”? Nästan i klass med det svenska telekomföretagets fåniga reklamslogan ”hata hat, älska sociala medier”.
Meryl Streep tog i sitt tacktal bland annat upp den mest utsatta och hånade gruppen i samhället idag, nämligen Hollywoodkändisar. Kameran svepte över några av USA:s vackraste, rikaste, mest berömda och privilegierade människor.
Många av oss har utländsk bakgrund, påpekade Meryl Streep.
Kameran stannade på kanadensaren Ryan Gosling.
Missförstå mig rätt – jag hör till dem som till och med älskade Meryl Streeps tzatzikidoftande Abba-musikal på Skopelos. Hon är väl värd den hedersutmärkelse som hon tog emot på Golden Globe-scenen.
Men gårdagens framträdande, sett av miljontals och hyllat som ”episkt” och ”modigt”, var inte hennes bästa roll.
”När de med makt väljer att mobba andra, förlorar vi alla” sa hon, men utan att nämna blivande president Trump vid namn. Kanske lika bra, eftersom den beskrivningen kunde passa lika bra in på Hollywoods toppskikt. Filmindustrin tjänar ju stora pengar på just den sexism, rasism och ålders- och utseendemobbing av kvinnor som Meryl Streep själv länge har kämpat mot.
Det är ju på grund av den det är först nu, vid 67 år, i så kallad ”no bullshit-ålder” som hon vågar ta bladet från munnen och säga vad hon tycker.
Nu när hon har tjänat sina pengar, gjort sin karriär, fått sina priser och inte längre har något att förlora.
Och ändå fylls twitterflöden och forum så fort Meryl Streep uttryckt nåt vettigt med kommentarer om hur himla vacker hon är.
Att Meryl Streep igår avslutade sin show med att slå ett slag för press- och yttrandefriheten var kanske lite ironiskt. Som andra redan påpekat har varken Obama eller Hillary Clinton, som Streep helhjärtat stödjer, direkt gjort underverk på den fronten.
Amerikanska celebriteter är ju dessutom kända för att sätta upp oändliga villkor för sina pr-intervjuer, och sen rasa mot journalister som skriver om deras rattfyllor, ekonomiska status eller vad som helst annat än den produkt de för tillfället försöker sälja in.
Värsta exemplet är förstås Donald Trump själv.
Igår twittrade han genast något ovärdigt om att Meryl Streep är en överskattad skådespelare.
Trams, såklart.
Men det behövs något annat än klassisk Hollywoodelitism för att bekämpa sånt.