Mejla

Oisin Cantwell

Viktig terrordom i Högsta domstolen passerade obemärkt

Högsta domstolen meddelade i går en terrordom av mycket stor betydelse.

Men nyheten flämtade förbi och försvann snabbt i bruset av skjutningar, partiledardebatt och ungdomsrån.

Visserligen uppmärksammade Ekot och TT, två nyhetsmedier som är pålitliga i sammanhanget, resultatet av justitierådens tankemödor, men tyngden i det nya prejudikatet framgick inte riktigt.

För faktum är att ”Vapen vid fronten” – för några år sedan började Högsta domstolen ge sina avgöranden namn som ska göra dem lättare att komma ihåg – är av stor betydelse för åklagares möjligheter att använda terrorlagarna för brott begångna i Irak och Syrien.
 
I en tid av aldrig sinande nya terrorparagrafer och en vildsint debatt om återvändande jihadister hade det onekligen varit snopet med en friande dom.

Bakgrunden:

En man boende i Skåne dömdes i februari 2017 till sex månaders fängelse av Malmö tingsrätt för brott mot lagen om uppmaning till terrorfinansiering sedan han på Facebook uppmanat människor att ekonomiskt stötta bland andra Jahbat a-Nusra och Islamiska staten, två organisationer som har terrorstämplats av både FN och EU.

Mannen hävdade att han var oskyldig, någon hade tagit över hans Facebook-konto, tyvärr kunde han inte minnas vem. En förklaring som domstolen av lätt insedda skäl inte fäste närmare tilltro till.

Domen fastställdes av hovrätten. Det var andra gången lagen användes och den första fällande domen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Mannen hävdade att han var oskyldig till terrorfinansiering.

 
HD beslöt att ge ett så kallat partiellt prövningstillstånd. Att det verkligen var den åtalade mannen som uppmanande till att "stödja bröderna i fronten" ansågs vara bevisat, klappat och klart, frågan som skulle prövas av högsta instans var om gärningen var straffbar enligt svensk terrorlagstiftning.

Svaret på den frågan är inte nödvändigtvis så självklar som den i förstone kan framstå.

IS var vid denna tid en organisation som var indraget i reguljära strider mot den syriska regimen. Ett inbördeskrig pågick.

Enligt internationell humanitär rätt är våldsanvändning tillåten under väpnade konflikter. Och det är inte nödvändigtvis olagligt att stödja den ena parten eller rent av bidra ekonomiskt.

Situationen i Irak och Syrien är kort sagt annorlunda än hur det brukar se ut i de länder och regioner som genom tiderna har plågats av terrorism. Detta är inte Röda Armé-fraktionen i Västtyskland eller IRA i Nordirland.

Detta är en region där det å ena sidan pågår krig, och å andra sidan begås terrorhandlingar.
 
I högsta domstolen argumenterade försvaret för att uppmaningen gällde att skänka pengar som var avsedda för striderna mot regimen och att svenska terrorlagar därmed inte var tillämpliga.

Icke sa Nicke, ansåg HD. Pengar går inte att öronmärka på detta vis. IS är en organisation som begår terrorbrott riktade mot civila. Detta var den åtalade mannen naturligtvis inte omedveten om. Därmed, konstaterar justitieråden, fanns uppsåt till brott.

Advokat Thomas Olsson säger att HD gjort en annan tolkning av den internationella humanitära rätten än vad andra stater gör.
Om han har rätt eller ej har jag ingen aning om, men det är strängt taget ett helt annat ämne än det som denna text berör.

Denna kolumn handlar om det besvärliga läge som hade uppstått i händelse av friande dom. Frågorna som behandlades i målet återkommer nämligen ofta i fall rörande terrorbrott.

Det gällde inte minst i det uppmärksammade ärendet där tre män tidigare i år i slutändan friades för att ha förberett att begå attentat i Stockholm.

Nu går det för all del att fälla personer som har gjort sig skyldiga till mord och andra grova bott i andra länder även utan terrorlagar.

Men om justitieråden friat mannen hade det kunnat bli mycket svårt för åklagare att använda dessa paragrafer i många fall som på ett eller annat sätt har med terrorism att göra.

 

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM

Syrien

Irak

IRA

Facebook

Stockholm