Ett stort nederlag för Kinas starke man - men ...
Kinas president Xi Jinping är inte den som ger efter för folkliga viljeyttringar.
Hans reträtt kring de kontroversiella lagförslaget i Hongkong är sannolikt den största under hans sju år vid makten.
Men risken är uppenbar att det handlar om en taktisk reträtt och att han snart slår tillbaka med ännu större kraft.
Kina har inte haft en mer auktoritär ledare sedan Mao Zedong. XI har länge visat att han modus operandi är att styra med järnhand.
Presidenten har sett till att han kan sitta på livstid om han vill. Hans företrädare kunde inneha makten i maximalt tio år. Xi har byggt upp en personkult runt sig själv som påminner om Mao.
Därför måste det svida extra hårt för Xi Jinping att tillfälligt ge sig för två miljoner demokratidemonstranter i Hongkong.
Kina har lovat Hongkong att få behålla sin demokrati, fria press och västerländska rättssystem fram till 2047 men Xi Jinping har inga planer på att vänta så länge. Bit för bit har han försökt införliva Hongkong med fastlands-Kina. Lagen om att Hongkong skulle utvisa misstänkta brottslingar till Kina var ännu en milstolpe på den vägen.
Kanske blev Xi förvånad över kraften i Hongkong-bornas protester. Det handlar inte bara om universitetsungdomar utan även om stora delar av näringslivet. I helgen tågade enligt uppgift två miljoner Hongkongbor i protest mot lagen. Detta av en total befolkning på sju miljoner. Som opinonsyttring är den svårslagen.
Gummikulor
Hongkongs polis lät den här gången demonstranterna tåga utan att svara med tårgas eller gummikulor. Uppenbarligen hade Peking bestämt sig för att de inte ville riskera ett nytt Himmelska fridens torg inför världens ögon.
Däremot såg Xi Jinping noga till att protesternas existens fick minimal spridning i Kina genom närmast en i det närmaste total black out i vanliga medier och sociala medier. Kinesiska tv ägnade sig i stället
åt at sända från Xi Jinpings 66-årsdag då han bland annat fick ett paket av sin älsklingsglass från Ryssland president Putin.
När kinesiska medier till slut rapporterade om protesterna hävdade man att det rörde sig om upplopp iscensatta av utländska provokatörer.
Att Kinas ledning så tydligt backar är förvånande. Formellt är det Hongkongs guvernör Carrie Lam som fattat beslutet att se över lagen och lägga fram ett nytt förslag längre fram. Men det är inte ett beslut hon fattat utan att ha fått klartecken från Peking.
Har händerna fulla
Xi Jinping har just nu händerna fulla och tyckte uppenbarligen att tiden för att ta strid inte var den rätta.
Det är mindre än två veckor sedan 30-årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg. Att riskera något liknande i Hongkong genom att konfrontera demonstranterna hade allvarligt kunnat skada Kinas internationella anseende.
Kina är även mitt uppe i en bitter handelskonflikt med USA samtidigt som man försöker bygga goodwill i världen med sitt gigantiska infrastrukturprojekt "den nya Sidenvägen" som ska binda samman Kina med Sydasien och Europa.
Ett annat skäl till att han backar kan vara att val ska hållas i Taiwan i januari nästa år. Den sittande presidenten är emot alla försök till en återförening mellan Kina och Taiwan. Genom att visa att Kina åtminstone ännu en tid är beredd att acceptera principen "ett land, två system" hoppas Kina stärka de krafter på Taiwan som vill ha en återförening på Kinas villkor.
Delseger
Även om Hongkongs befolkning vunnit en delseger är det sannolikt ingen tvekan om vem som kommer att vinna i det långa loppet. När tillfälle ges kommer ett liknande lagförslag åter att läggas fram och den gången kommer Xi Jinping att ha en färdig plan för hur han ska genomdriva det.
I det långa loppet har Xi Jinping inte råd att hålla sig med en demokratisk enklav som utmanar kommunistpartiets annars absoluta makt. Bara genom att låta demonstrationerna pågå i Hongkong löper han en risk att delar av befolkningen i Kina ska låta sig inspireras.
Alla diktaturer faller förre eller senare. Men så länge kommunistpartiet behåller sitt järngrepp om Kina så kommer Hongkongs frihet sakta men säkert att strypas.
Allt annat vore et oacceptabelt nederlag för Xi Jinping.