Vad blir Erdogans svar på värsta motgången?

KOLUMNISTER

President Tayyip Erdogan var inte ens kandidat i valet.

Förlusten i Istanbul är ändå den värsta mina han gått på i sin politiska karriär.

Resultatet kan i bästa fall bli en boost för demokrati i Turkiet. I värsta fall stärka Erdogans auktoritära tendenser.

I åtminstone fem år har Turkiet varit på väg åt fel håll under en alltmer diktatorisk Erdogan. Bit för bit har demokratin undergrävts. Den fria pressen har till stor del tystats. Erdogan använde militärkuppen för tre år sedan till att fängsla politiska motståndare och skruva upp förtrycket.

Så när Erdogans partis, AKP, kandidat med 13 000 röster förlorade borgmästarvalet i Istanbul i mars i år var det få som var förvånade när regimen omedelbart började hävda valfusk.

Det visade sig bli ett av de största politiska självmål som gjorts i Turkiet sedan Erdogan kom till makten 2002.

I går gjordes borgmästarvalet om. Segern för oppositionens kandidat Ekrem Imamoglu blev den här gången betydligt större. Så stor, 54 procent mot 45, att resultatet inte kunde fuskas bort.
Därmed blir prestigeförlusten för Erdogan så mycket större. Sprickor börjar synas i den mask av oövervinnlighet som hittills omgett presidenten.

Visserligen har han den senaste tiden vinnlagt sig om att inte personligen blanda sig i valrörelsen.

1 av 3 | Foto: AP TT NYHETSBYRÅN/ NTB SCANPIX
Ekrem Imamoglu, valets vinnare.

Fängslat tiotusentals

Men resultatet tas som en intäkt för att Erdogans stjärna är i dalande.

Kanske är en majoritet av turkarna inte så förtjusta i islamiseringen av Turkiet.

Kanske applåderar en majoritet av turkarna inte de grova inskränkningarna av pressfriheten och att Erdogan använt militärkuppen 2016 för att avskeda och fängsla tiotusentals människor för att de har kopplingar till Gülenrörelsen.

Kanske gillar inte en majoritet av turkarna att Erdogan alltmer vänder sig bort från Europa och Nato och i stället mot Ryssland och andra auktoritära regimer. Om Turkiet genomför sitt köp av ett ryskt missilsystem innebär det att man kan bli utfryst ur Nato.

Borgmästarvalet är ett lokalval men Istanbul betraktas som den viktigaste staden i Turkiet, landets ekonomiska hjärta där nya trender i det turkiska samhället först visar sig. Istanbul är inte bara Erdogans hemstad. Det var här hans politiska karriär inleddes på allvar när han själv blev vald till borgmästare för 25 år sedan. Sedan dess har staden varit i AKP:s händer.

En era över

Nu är den eran över.

Utgången av valet har fått stor uppmärksamhet över hela världen. De flesta tolkar resultatet som att Erdogan drivit sin nationalistiska och populistiska politik för långt och nu är rejält försvagad.

Något som kan få följder på G-20 mötet i Japan till helgen där ledarna för världens rikaste ekonomier möts. Här var det tänkt att Erdogan skulle övertyga president Trump om att det inte är så farligt att Turkiet köper ryska missiler. Det blir inte lika lätt nu när Trump känner att Erdogans ställning vacklar.

Lägg också namnet Ekrem Imamoglu på minnet. Gör den tidigare chefen för ett byggföretag ett bra jobb som borgmästare är det mycket troligt att han utmanar Erdogan i presidentvalet 2023.

Den turkiske presidenten står nu inför ett vägval. Hans högljudda och svulstiga retorik verkar inte fungera längre. Kommer han att försöka backa och blir mer demokratisk? Ett sånt tecken är att han gratulerade segraren.

Vänt honom ryggen

Eller tänker han tvärtom dra åt tumskruvarna ytterligare? Erdogan hotade inför valet med att domstolarna kan underkänna en seger för Imamoglu på grund av "förolämpningar" som denne uttalat.
Ingen vet säkert vilken strategi Erdogan väljer.

Landets allt sämre ekonomi spelar garanterat in. Så länge Erdogan kunde leverera välstånd röstade folk på honom. Hög arbetslöshet och stigande priser har fått många att vända honom ryggen.

Borgmästarvalet visar att demokratin i Turkiet inte är helt död och att det finns hopp.

Ekrem Imamoglu var i det närmaste osynlig i de regimkontrollerade medierna. Med bara en vecka kvar till valet bytte AKP taktik och lät sin kandidat Binali Yildrim ställa upp i en livesänd tv-debatt mot Imamoglu, den första liknande på 17 år.

Inför miljoner tittare undrade Imamoglu varför media låtit bli att rapportera om hans kampanj. Han fick inget svar men för tittarna var slutsatsen ändå given.

Att Erdogan i slutänden misslyckades med att stoppa utmanaren kan få stora konsekvenser för Turkiets framtid.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM

Turkiet

Istanbul

AKP