Moderaternas förslag om slöjförbud är en usel idé

Moderaternas förslag om att utreda slöjförbud är en usel idé.

En sådan bestämmelse går inte att införa, vilket partiledningen är väl medveten om.

Att lyssna på Elisabeth Svantessons svajiga mumlande i helgen saknade inte underhållningsvärde.

Hon är vice ordförande för Moderaterna och sa i en intervju i Aftonbladet att även om utgångspunkten för en statlig utredning är slöjförbud på grundskolor och förskolor så skulle den också kunna omfatta även andra religiösa symboler.

Beskedet var inte populärt. Företrädare för judiska och kristna organisationer protesterade ilsket och moderaterna hörde snabbt av sig med en invecklad förklaring om att det minsann inte handlar om något generellt förbud och att en utredning bland annat ska titta på om en slöja över huvud taget ska betraktas som en religiös symbol.

Blir pannkaka av retoriken

Det är inte svårt att förstå vad denna labyrintiska retorik beror på.

Ett parti som gör anspråk på att vara statsbärande bör å ena sidan inte lägga förslag som på goda grunder framstår som ett uppenbart försök att vinna röster på det växande muslimhatet i Sverige.

Då måste det mumlas, vilket förargligt nog retar upp dem som anser att deras barn även framgent ska få bära davidsstjärna eller kors i skolan.

Men om utspelet å andra sidan ska få önskvärd effekt, det vill säga tilltala de väljare som övergivit moderaterna till förmån för Jimmie Åkesson, måste det ju talas klarspråk.

Den här ekvationen låter sig inte lösas och hur moderaterna än försöker trixa blir det bara pannkaka av retoriken.

Sakfrågan går det naturligtvis att ha åsikter om. Säkerligen är det så att en del flickor bär slöja mot sin vilja. Frågan är dock om något finns att vinna på att ett tvång att bära huvudduk ersätts med ett statligt tvång mot att göra det.

Men det moraliskt rimliga eller orimliga i förslaget överlåter jag åt kommentariatet att avhandla. Det finns redan tillräckligt många åsikter. Ytterligare en är meningslös.

Slöseri med resurser

Intressantare är att ta en titt på om ett slöjförbud tål ett möte med svensk lag lagar och internationella konventioner. Det är nämligen ett slöseri med resurser och tid att först utreda och sedan införa en bestämmelse om en domstol finner att den bryter mot lagen och river upp den.

Redan den svenska diskrimineringslagen lär ställa till det. Syftet med den är bland annat att främja elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av trosuppfattning.

Religionsfrihet och skydd mot diskriminering slås även fast i regeringsformen, vår viktigaste grundlag.

Och som om det inte vore nog med detta sätter EU-rätten krokben. Den förbjuder både direkt och indirekt diskriminering. Det betyder att det varken är tillåtet att välja ut en religiös grupp och begränsa dess rättigheter eller att försöka sig på ett neutralt formulerat förbud som i praktiken i huvudsak träffar muslimer.

Detta har prövats i EU-domstolen. Det har dessutom Europadomstolen, vars huvudsakliga uppgift är att se till att Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna respekteras, gjort. Båda dessa instanser har gjort tummen ner för diskriminering av det slaget moderaterna hoppas på.

Juridiskt hopplöst

Nu har diverse länder i Europa bestämmelser som omfattar bland annat slöja. Exempelvis Frankrike har ett förbud mot alla religiösa symboler i skolan. Det vill säga någonting åt det hållet som Svantesson antydde innan hon fick skrämselhicka och backade.

Att förbudet är juridiskt hopplöst är den moderata partiledningen naturligtvis inte omedveten om. Men det är av underordnad betydelse i en tid då politik i allt större betydelse handlar om symboler och signaler.

Det är mycket dystert att se att det parti i Sverige som med starkast övertygelse och klarast röst har värnat individens frihet mot statens tvångsmakt ägnar sig åt dumheter av detta slag.