Politiker som skriker om “skärmfri förskola” fattar ingenting

Ett prydligt inslaget paket landar hemma hos Tiktok-profilen Alva Thörnqvist . Det innehåller boken Svenska hjältinnor och på insidan står en hälsning: Till Alva på 18-årsdagen, från din vän Djureninaturen”. Djureninaturen är ett Tiktok-konto fyllt av korta klipp på djur, något som får Alva att tro att kontot tillhör en liten flicka. Alvas Tiktok fylls av kommentarer från djurkontot och några veckor senare kommer ett nytt paket. Den här gången innehåller paketet ett pussel och ett brev. När Alva fyller 19 år får hon ett halsband och örhängen, och personen skriver att han är kär i Alva. Brevet är nu undertecknat av Djureninaturen och Mattias. 

Alva tar en paus från Tiktok och raderar så småningom appen helt. 

Djureninaturen fortsätter att kontakta henne, men också andra konton som tillhör flickor eller unga kvinnor. Historien om Djureninaturen berättas i SvD-podden Blendas senaste avsnitt “Jakten på Tiktoks mest mystiska konto”, men vi får aldrig veta vem som döljer sig bakom signaturen. Den 51-årige man som hängts ut som Djureninaturen är fel person, och snart tar spåren slut. För mig som lyssnare spelar det egentligen mindre roll. 

Det finns tusentals konton, om inte hundratusentals, som dagligen söker kontakta barn och unga på olika sociala plattformar i syfte att grooma dem. Genom vänskapliga närmanden försöker de skapa relationer, få bilder, videos och ibland stämma träff med barnen. Får de inte som de vill hotar de med att sprida bilder eller privat information till barnets familj och vänner. Att navigera i den här djungeln av äckel är vardag för många barn. Det kan skapa obehag och rädsla, men också bli direkt farligt. Därför behöver barn från mycket ung ålder lära sig hantera internet och känna igen grooming. Skolans, ja till och med förskolans, roll blir extremt viktig för att rusta barn inför farorna på apparna de använder för att prata med sina kompisar. 

Sorgligt nog är den här aspekten av skärmar i förskola och skola helt frånvarande i den politiska debatten. Under sitt tal i Almedalen basunerade L-ledaren Johan Pehrson ut att regeringen ska ändra i förskolans läroplan för att minska användningen av surfplattor och datorer. Men är det verkligen rätt väg att gå? Att förskolor idag på grund av personalbrist eller avsaknad av kompetens använder skärmar till ren underhållning för barn är ingenting läroplanen kan belastas för. I den står kort och gott att: “Barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.” 

Att skolan behöver fler läroböcker, mer tid för läsning, idrott och att skriva för hand står inte i motsats till att eleverna mer än någonsin behöver verktyg för att klara av sin digitala vardag. Det är så enkelt att skrika om skärmfri förskola och riva ner applåder, men ägnar man sig åt det så förstår man väldigt lite av hur det är att vara ung på internet idag. Om man istället för att ställa krav på skolor att faktiskt rusta barn för en digital vardag hellre vill plocka bort skärmarna riskerar man att utsätta barn för fara.