Akilov levde på en livslögn

Rakhmat Akilov ville att Sverige skulle lämna den internationella koalitionen mot IS.

Hur kunde han tro att han skulle lyckas?

Det var en monumental vanföreställning. En livslögn.

Månaderna före terrorattentatet på Drottninggatan var Akilov mycket aktiv på nätet. Åtminstone 21 gånger hade han chattkonversationer om bland annat att svära trohet mot IS, mot kalifatet, hur man tillverkar bomber och om att han ville köra över, det vill säga döda, otrogna.

Vid minst 22 tillfällen besökte han sajter som bland annat visar propaganda för IS, berättar om motsättningar mellan demokratin och Guds lagar, om användning av bilar för självmordsattacker och skärpta terrorlagar i Sverige.

Han gjorde också, enligt stämningsansökan, sökningar på alternativa mål för sin terrorattack, översättningar till svenska av fraser som ”om du inte till dö, ut ur bilen” och bombtillverkning.

Kort sagt var Rakhmat Akilov mycket aktiv på nätet månaderna innan han satte sina planer i verket på Drottninggatan i Stockolms city. Ändå förblev hans planer oupptäckta av polisen och andra rättsvårdande myndigheter.

Det kan bero på att han använde sig av krypteringarna och tog kontakt med personer som många gånger hade hemliga identiteter och uppträdde under kodnamn.

Det är, i alla fall för närvarande, mycket svårt att upptäcka ensamma gärningsmän som vet hur man månar om sin säkerhet på nätet.

Det är i först i efterhand, med tillgång till mobilen och eventuell surfplatta eller dator, som deras historia kan nystas upp. Utan större problem dessutom.

Men det ska bli lättare för rättsapparaten att ta del av krypterad information genom en ny tillfällig lag om hemlig dataavläsning. Tanken är att den börjar gälla nästa år.

Med facit i hand kan man konstatera att terrordådet kunde ha slutat betydligt värre än det gjorde. Fem personer dog och ytterligare tio skadades svårt.

Av dem fick en livshotande skador med bestående men, fyra fick livshotande skador med stor risk för bestående men, fem skadades svårt och en av dem får bestående men.

Med tanke på att det tog Akilov ungefär fyra minuter att köra från platsen där han stal lastbilen tills han krockade med Åhlénsvaruhuset måste man betrakta det som förvånansvärt, till och med lyckligtvis, få.

Bilen körde jättefort mitt i fredagsrusningen - men de flesta hann mot alla odds kasta sig undan. Det får man tacka högre makter för - och en betongsugga som fastnade under lastbilen och gjorde oväsen.

Till de relativt goda nyheterna hör också att Rakhmat Akilov enligt åtalet har agerat ensam. Det finns inget närverk av terrorister, varken här hemma eller i utlandet, som är beredda att ta över efter honom.

Enligt sin försvarsadvokat Johan Eriksson erkänner Akilov dessutom att han mördat fem personer och har försökt ta livet av ett stort antal andra.

Det är alltså upplagt för en livstidsdom i både tings- och hovrätt, om målet skulle överklagas dit. Det måste kännas bra för de 150-tal målsägandena (brottsutsatta) i målet som gjort ett enda fel. De promenerade på Drottninggatan vid fel tidpunkt.

Allt detta elände, all denna sorg, allt detta lidande åstadkom Rakhmat Akilov för att tvinga Sverige ur den internationella koalitionen mot IS-terroristerna. Hur kunde han tro att det skulle lyckas?

Det kunde ingen svara på i dag. Möjligen kan förklaringen komma under rättegången som börjar 13 februari. Man sannolikt inte heller då. Det är helt enkelt för galet, en monumental vanföreställning.

Speciellt som han själv inte trodde att han skulle överleva attacken. Han var beredd att dö. Och varför skulle svenska myndigheter i så fall bry sig om vad han ville?

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.