Man får tycka illa om journalister – men inte hota att döda dem
Det är mycket bra att rättsväsendet tar hoten mot journalister på större allvar än tidigare.
Bara den här veckan har två personer som framfört allvarliga hot mot fyra av Aftonbladets journalister ställts inför rätta. Åklagarna vill att de ska få fängelse.
Man kan tycka att det låter högtravande. Men faktum är att angrepp på och hot mot journalister är en attack mot samhället. Media spelar en grundläggande roll i det offentliga samtalet och i granskningen av samhällets institutioner och funktioner.
En skådespelare ställdes under tisdagen inför rätta för att ha hotat tre journalister anställda på Aftonbladet, Oisín Cantwell, Fredrik Virtanen och Daniel Swedin. Samma person hade också hotat en hovrättsdomare och en polischef i Stockholm, alltså två högt uppsatta statstjänstemän inom rättsväsendet.
Skådespelaren ville, enligt en stor mängd tweets, bland annat ”slå ihjäl hela jävla Aftonbladet” och ”sparka sönder” huvudena på de tre Aftonbladetskribenterna.
Ett par dagar tidigare stod en 54-årig kvinna från norra Sverige inför rätta för att ha hotat Aftonbladets reporter Lisa Röstlund. Den åtalade kvinnan dök inte upp till rättegången som genomfördes utan hennes medverkan.
Kvinnan hade i mejl till Röstlund bland annat hotat att döda henne och ”skära sönder dig så att du inte ska kunna avla horungar”.
I samtliga fall vill åklagarna att författarna döms till fängelse för olaga hot av journalisterna. I fallen med de två statstjänstemän är åtalsrubriceringen hot mot tjänsteman.
Alla människor är i sin fulla rätt att tycka illa om innehållet i artiklar som publiceras i Aftonbladet eller i någon annat tidning. Det är till och med i sin ordning att ogilla, eller starkt ogilla, journalisterna som skriver artiklarna.
Men att hota med att ta livet av människor, oavsett om de är journalister eller inte, är inte bara olämpligt. Det är, i de fall brotten kan styrkas, brottsligt. Det är bra. Ett samhälle där man kan hota med att mörda namngivna människor utan att det händer något är inget bra samhälle.
Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har meddelat att hot mot journalister, politiker och centrala befattningshavare i samhällsapparaten ska tas på större allvar än tidigare. Förklaringen är att det är viktigt att människor vågar ta den typen av jobb, annars får vi ett betydligt sämre fungerande samhället.
I december förra året lämnade Pierre Esbjörnsson sitt uppdrag som kommunalråd i Skurup. Några månader tidigare hade hans bil eldats upp och nazistiska symboler sprejats på hans husfasaden. Medan attentatet utfördes sov hans två minderåriga barn i huset.
Esbjörnsson slutade med hänvisning till att han måste tänka på sina barn. Hans uppdrag var i förlängningen en potentiell dödsrisk för dem.
Enligt en undersökning som gjordes av Journalistförbundet förra året hotades 30 procent av landets journalister. Mest utsatta var ledarskribenter, 85 procent, och kolumnister, 54 procent.
På grund av hot och nedsättande kommentarer hade tre av tio journalister avstått från att bevaka vissa ämnen. 13 procent hade skaffat sig hemligt telefonnummer eller personskydd.
Det är mycket bra att rättsväsendet tar hoten mot journalister på större allvar än tidigare. I en tid när kallhamrade entreprenörer tjänar pengar på att hitta på nyheter och sprida rena lögner behövs gammelmedia mer än någonsin. Men rädda journalister är dåliga journalister.
Fotnot: Dom faller i de båda målen tisdag och torsdag nästa vecka.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!