På nätet är dina vänner smygförsäljare och dina ord guld – för någon annan
Solig morgon på en av Stockholms äldsta gator, vid porten till ett av stadens äldsta hus.
Kullerstensgatan är fortfarande tyst. Kan någon se vad jag tänker? Självklart. Vi går alla omkring med tankebubblor över huvudet. Det är bara att analysera ditt konto på Facebook och dina sökningar på Google så är dina tankar tydligare för andra än för dig själv.
Men tankar är sååå 2017.
Kan någon höra vad jag säger? Det är det nya nya, det är 2018.
2,3 miljoner svenskar lyssnar på poddar varje månad. En podd är i genomsnitt 40 minuter lång. 89 procent av lyssnarna återberättar innehållet för vänner och bekanta.
Det fattar ju vem som helst att här finns en fantastisk kommersiell potential. Sofia berättar för en kompis som heter Millan vad hon hört på en podd. För den ytlige betraktaren verkar det som om två kompisar pratar med varandra.
Det synsättet är sååå typ 1990.
Sofias och Millas kontakt är ju kommunikation consumer to consumer. Det är den trovärdigaste typen av kommunikation därför att Millan har förtroende för Sofia.
Därför vore det önskvärt att Sofia till Millan överbringar ett budskap med kommersiellt värde i stället för det lösa prat folk ägnade sig åt förr. Just orden mellan vänner är de värdefullaste, ord där ingen misstänker att den andre har dolda avsikter.
TV-reklam? Annonser? Nä nä, det är sååå 1995.
Det vore önskvärt att Sofia till Millan säger exempelvis: Max hamburgare är väldigt goda.
Jag går in i den gamla porten, uppför trivsamt slitna trappsteg upp till höger.
Reklamare, informatörer och "influencers" ska i denna gamla byggnad få inblick hur man håller koll på vad folk pratar om på nätet. Analysföretaget Signal Signal bjuder på frukost. Kaffe, juice från Brämhults och smörgåsar. I fortsättningen skriver jag bara Signal. Det blir för tjatigt att skriva samma ord två gånger.
Influencers vet alla vad det är. Jessica Pamlin till exempel. Hon filmar sig själv när hon äter mat. Hon pratar väldigt mycket när hon inte tuggar. Hon har 73 000 följare på Youtube.
Under henne finns mikroinfluencers. Det är folk som inte tar betalt. De pratar om saker helt frivilligt. Det gör dem extra intressanta rent kommersiellt.
– Det gäller att arbeta engagemangsdrivet, säger Tor Rauden Källstigen. Han är VD och medgrundare till Signal.
Konferensrummet är överfullt. Fler kvinnor än män. Extrastolar lyfts över huvuden och langas in i rummet. Folk står längs väggarna, de trängs i dörröppningen. Nästan alla är unga. Männen har skägg.
Klockföretaget Daniel Wellington har lyckats väldigt väl. Det har 33,3 procent "organiska omnämnanden", säger Tor Rauden Källstigen.
Det betyder att en tredjedel av gångerna någon nämner klockmärket på nätet så är det frivilligt. Fantastiskt! Det blir så mycket mer trovärdigt!
Daniel Wellingtons grundare Filip Tysander är bara 33 år och redan miljardär.
Signal har 800 miljoner ord i sin databas och vet exakt när de uttalats. Det är viktigt att veta sammanhanget också. Signal kan berätta sammanhangen för hamburgare och klockor, och vilket som är effektivast rent kommersiellt.
Det bästa vore att Sofia säger till Millan: Jag tog med hela familjen till Max. Deras hamburgare är underbara.
Orden ska komma frivilligt. Det är det allting handlar om. All teknik. Alla analyser. Allt tänkande i detta rum en vårmorgon i Gamla stan.
De långhåriga kvinnorna och skäggiga männen lyssnar koncentrerat.
Jag går nerför den gamla trappan. Ska man vara skeptisk? Kanske rentav orolig? Det är sååå 1984!