Hovrättspresident anklagas för åsiktsregistrering
Samtal inspelat i hemlighet, JO-utredning om åsiktsregistrering, öppna anklagelser mot högsta chefen.
Hovrättspresident Ylva Norling Jönsson är i blåsväder.
Bakgrunden till turbulensen vid Hovrätten över Skåne och Blekinge är ett upprop som skickades till justitieminister Gunnar Strömmer för snart ett år sedan.
239 ordinarie domare och 102 fiskaler, jurister som genomgår domarutbildning, beskrev sin arbetssituation som ohållbar, varnade för att rättssäkerheten är hotad och påpekade att nyrekryteringen till yrket är svag.
Ett halvår senare gjordes en anonym JO-anmälan mot hovrättspresident Ylva Norling Jönsson, som anklagades för att ”under det gångna året vid upprepade tillfällen kränkt unga jurister som nyttjat sin ”yttrande- och åsiktsfrihet”.
Blivande domare hade kallats till sin högste chef för det avslutande samtal som fiskaler alltid ska ha innan de ska iväg till andra domstolar för att fortsätta utbildningen.
Men dessa möten ska i stället i allt väsentligt ha handlat om domaruppropet och presidenten påstods ha uttryckt missnöje över att de skrev under det.
Om detta har jag skrivit tidigare. Sedan dess har det hänt en hel del.
Som exempelvis att JO har beslutat inleda granskning av fallet i ett så kallat initiativärende.
Närmare bestämt ska det utredas hur hovrättspresidenten agerande förhåller sig till fiskalernas åsikts- och yttrandefrihet, två grundlagsskyddade rättigheter.
Utredningen kan utmynna i kritik. Den kan även resultera i att domstolschefen undgår klander. Det återstår att se.
Dessutom har tre fiskaler trätt ut ur sin anonymitet och i skrivelser till JO berättat om hur de upplevt samtalen.
De vittnar om hur Norling Jönsson frågade ut dem om varför de skrivit under uppropet och att hon ifrågasatte om domarbanan verkligen var någonting för dem.
”Jag uppfattade samtalet som obehagligt, i synnerhet presidentens kyliga och fientliga ton”, skriver en av dem.
En annan av fiskalerna spelade in sitt samtal. Jag har tagit del av en utskrift av det.
Så här inleds det:
Presidenten: När jag anställde dig så trodde jag att du ville bli domare.
Fiskalen: mmm.
Presidenten: Sen har du skrivit på domaruppropet.
Fiskalen: Det stämmer.
Presidenten: Så att efter ett år tycker du att du har usla arbetsförhållanden, usel lön, att vi inte satsar på arbetsmiljö, att vi inte satsar på säkerhet. Varför vill du då bli domare?
Det fortsätter på samma sätt. Chefen matar på med frågor och ifrågasättanden av domaruppropet, fiskalen försöker försvara och förklara sig.
”Du har skrivit på att du generellt tycker att det är kasst”...”Jag undrar om du har läst det du har skrivit på, det känns inte riktigt så”...”Jag hoppas att du har lyssnat på vad jag har sagt”...
Så långt det material som JO nu arbetar med. Men den här historien har fler dimensioner än så.
I ett mejl som cirkulerar i juristkretsar uttrycker en av de ordinarie domarna sin besvikelse över presidentens agerande.
Domaren, som har skickat sitt brev till Ylva Jönsson Norling och till andra högt uppsatta chefer vid hovrätten, skriver att han känner sig lurad.
Att hans bild av vad som ligger bakom anmälan till JO har förändrats.
Att han trott på den version av hur mötet med fiskalerna förlöpte som presidenten gav personalen under en informationsträff.
Att han efter att ha tagit del av utskriften av det inspelade samtalet – ”förfärlig läsning” – inte längre vet vad han ska tro.
Sammanfattningsvis förefaller inte stämningen vid denna domstol vara på topp just nu.
Och Hovrättspresidenten är ångerfull.
– De här samtalen blev inte bra och jag tar på mig ansvaret för det. Det är i och för sig viktigt att diskutera kompetensförsörjning och vi måste kunna ha en dialog om utmaningar inom domaryrket, men jag är självkritisk, säger Jönsson Norling.
Jag har läst utskriften från ett av samtalen. Tonen verkar inte vara trevlig.
– När jag själv läste utskriften blev jag besviken på mig själv. Tonen är inte bra.
En ordinarie domare har skrivit till dig och uttryckt sin besvikelse. Vad har du för kommentar till det?
– Jag har läst mejlet, men har det inte framför mig och det är därför svårt att svara på frågor om det. Men jag har både svarat på mejlet och pratat med domaren och tar till mig kritiken.
– Ansvaret för att detta har gått snett är mitt och jag är ledsen för att domstolen har drabbats. Det viktiga nu är att försöka återskapa en god arbetsmiljö.