Barn torteras och tvingas erkänna att de tillhör IS

Människor evakueras från Baghouz, IS sista fäste i Syrien.

Barn till IS-jihadister torteras och döms i summariska rättegångar i Irak, visar en ny rapport.

Det är grova brott mot de mänskliga rättigheterna som dessa som gör att det inte går att lagföra svenska terrorister i regionen.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch 53-sidiga rapport, publicerad i går, är ingen trevlig läsning.

Irakiska myndigheter och Kurdistans regionala regering anklagas för att ha frihetsberövat och dömt hundratals barn som har haft nära, perifer eller obefintlig koppling till IS.

Erkännanden om att tillhöra terrororganisationen har tvingats fram med tortyr och fängelsestraff har utdömts efter summariska rättegångar som varit överstökade inom någon timme.

En 17-årig pojke berättar att hans enda koppling till IS var att han jobbade på en krog i Mosul som serverade medlemmar i organisationen. Andra bar samma namn som efterlysta terrorister.

Åter andra hade gripits efter att grannar angivit dem, grannar som inte kunnat presentera bevis om samröre med IS.

– Jag fick händerna bakbundna och hängdes upp i händerna tio minuter åt gången. Förhörsledaren sa att han skulle fortsätta tills jag erkände, säger en av de intervjuade pojkarna.

Några av dem vittnar om att de under rättegången berättat för domaren att de torterats till att erkänna, men att ingen notis togs om deras berättelser.

Barn som erkänner samröre med IS har i samtal med människorättsorganisationen sagt att de anslöt till terroristerna av ekonomiska skäl, att de tvingats av sina föräldrar eller för att de rymt från trista familjeförhållanden.

Behandlingen av dessa barn bryter mot internationella konventioner på så många punkter att jag har svårt att veta var jag ska börja.

Barnsoldater ska primärt ses som brottsoffer som behöver vård och rehabilitering. Det finns också internationella överenskommelser om att omyndiga personer som begår brott ska dömas som just ungdomar.

Att erkännanden framtvingade med tortyr är lika oacceptabelt som orättvisa rättegångar där den tilltalade saknar juridiskt biträde och döms summariskt behöver knappt påpekas.

Situationen i Syrien är knappast bättre än den i Irak. ”Konflikten fortsätter att urholka ett redan svagt rättsväsende”, påpekar UD i en formulering som i sin återhållsamhet är typisk i dessa sammanhang.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har konstaterat att rättsväsendet i Syrien helt struntar i internationella normer, domare avskedas och åtalas om de inte gör som de är tillsagda och landets advokatsamfund kontrolleras av myndigheter.

– De IS-krigare som tillfångatagits i Syrien bör dömas i den region där de befinner sig och inte tas hem till Sverige, sa inrikesminister Mikael Damberg för någon vecka sedan.

Kanske har han ingen aning om hur rättsväsendet fungerar i regionen. Kanske anser han att Sverige ska strunta i sina internationella åtaganden och rycka på axlarna åt att svenska medborgare skulle dömas i rättegångar som inte ens är i närheten av acceptabel minimistandard.

Det går för all del också att tänka sig att Damberg är fullt medveten om att hans förhoppningar aldrig kommer att bli verklighet och att han bara öppnade munnen för att visa handlingskraft.

Inget av alternativen är smickrande för inrikesministern.