Brutal rapport från IPCC – 1,5-gradersmålet är kört
Slutsatserna i IPCC:s nya rapport är brutala.
1,5-gradersmålet ser allt mer dödsdömt ut – i stället styr vi nu mot 2,8 grader vid seklets slut.
Det här årtiondet blir avgörande – och kommer att få konsekvenser för framtida generationer under århundraden.
Och en obehaglig detalj i rapporten pekar mot att stora förändringar kan ske snabbt.
I dag läggs den fram: Syntesrapporten, den mest gedigna och genomarbetade sammanfattningen från FN:s klimatpanel IPCC på nästan tio år. Det handlar om 10 000 sidor av vetenskapliga studier som genomförts av mer än 1 000 forskare.
Det är på alla sätt en dräpande rapport. Aldrig tidigare har IPCC gått lika långt i sina slutsatser om den mänskliga påverkan på klimatet, hur utsatta vi är och hur stora åtgärderna vi måste göra är. Även om mycket av det som sägs i rapporten inte är några nyheter, så har FN:s klimatpanel aldrig talat lika mycket klarspråk som nu.
Enligt rapporten finns det mycket som talar för att det är dags att säga hejdå till 1,5-gradersmålet – IPCC konstaterar att det är mer troligt än inte att vi går över 1,5 grader även under mycket låga utsläpp av växthusgaser. Det kanske inte kommer som en överraskning ändå – 1,5-gradersmålet har ändå varit en vandrande zombie, en skapelse som vandrat runt trots att den egentligen är död sedan länge.
Här är rapportens viktigaste slutsater i fyra punkter:
Punkt 1: Vi kommer troligtvis gå över 1,5 grader
Alla modeller som begränsar uppvärmningen till 1,5 grader, innebär omfattande och omedelbara utsläppsminskningar. Men det finns ett enormt gap mellan de planer som världens länder lagt fram och den utveckling vi nu ser. Det gör det troligt att vi kommer att överstiga 1,5 grader under 2000-talet och att det blir allt svårare att begränsa uppvärmningen till två grader.
Och oavsett vad vi gör i det korta tidsperspektivet, så kommer den globala uppvärmningen att öka fram till 2040, främst på grund av att allt mer koldioxid ansamlas i atmosfären.
Om de årliga koldioxidutsläppen under detta decennium fortsätter ligga på samma nivå som 2019, så töms koldioxidbudgeten för 1,5 grader i princip helt och hållet – och dessutom mer än en tredjedel för budgeten för två graders uppvärmning. Redan uppskattningar av utsläppen från dagens befintliga fossila infrastruktur, gör gällande att 1,5-gradersmålet är kört.
Sedan är bara frågan om vi kan återvända ner under 1,5 grader igen, innan seklet är slut? Detta skulle kräva enorma satsningar på koldioxidinfångning. Vissa beskriver detta projekt som det största industriprojekt mänskligheten kommer att behöva ta itu med – så stor är utmaningen.
Punkt 2: Vi styr mot 2,8 grader år 2100
De rapporter som världens länder har på bordet räcker som sagt inte på långa vägar. Ambitionerna är för låga, helt enkelt. Följer vi de nuvarande planera så är vi på väg mot cirka 2,8 grader år 2100.
Men osäkerheterna är stora – i den bästa av världar, med extremt låga utsläpp, kan vi landa på 1,4 grader mellan åren 2081–2100. I värsta fall är vi uppe på 4,4 grader. Det är i så fall en värld som överhuvudtaget inte liknar den vi har i dag.
De stigande temperaturerna kommer att slå mot alla världens regioner, mot biologisk mångfald och mot vår matproduktion.
Punkt 3: Tipping points hotar att utlösas
Länge var tipping points, alltså de tröskelpunkter som finns i klimatsystemet och som när de passeras bidrar till att öka uppvärmningen, något som IPCC inte lade mycket vikt vid.
Men i denna syntesrapport talar IPCC klarspråk om att så kallade plötsliga och abrupta klimatförändringar kan inträffa som skulle kunna höja havsnivån med två meter till 2100. Även om man betonar att det fortfarande finns stora osäkerheter i resonemangen, så menar man att en uppvärmning på mellan två och tre grader kommer att göra att istäckena på Grönland och i Västantarktis går nästan fullständigt förlorade, med flera meters havsnivåhöjning som följd.
”Sannolikheten för plötsliga och/eller irreversibla förändringar ökar med högre globala uppvärmningsnivåer”, konstaterar man i rapporten.
”Vissa framtida förändringar är oundvikliga och/eller oåterkalleliga men kan begränsas av djupgående, snabba och varaktiga globala minskningar av utsläppen av växthusgaser.
I en passus konstaterar FN:s klimatpanel att det inte är troligt att Golfströmmen kommer att kollapsa detta århundrade, men att man inte helt utesluta det – det skulle i så fall få enorma konsekvenser som följd.
Även utan att tipping points passeras är havsnivåhöjning oundviklig under århundraden.
Punkt 4: Det finns pengar – men saknas vilja
Det finns dock saker att göra, slår rapporten fast. Men det måste ske mycket snabbt. ”Djupgående, snabba och varaktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser skulle leda till en märkbar avmattning av den globala uppvärmningen inom cirka två decennier, och även till märkbara förändringar i atmosfärens sammansättning inom några år”:
Man lyfter fram de kraftiga prisfallen och den ökade effektiviteten inom ny grön teknik, inom solenergi och batteriteknik. Men alla vägar som begränsar uppvärmningen till 1,5 grader inbegriper omedelbara minskningar av växthusgasutsläppen inom alla sektorer detta årtionde, hävdar IPCC.
Många länder har signalerat att de vill nå netto-noll vid seklets mitt, men hur det ska gå till är höljt i dunkel.
IPCC menar dock att det inte är pengarna som är problemet.
”Finansiering, teknik och internationellt samarbete är avgörande faktorer för påskyndade klimatåtgärder”, skriver man. Men om målen ska nås måste insatserna mångdubblas.
Problemet är att inget av detta; ambitionen, handlingskraften och viljan som krävs syns ens vid horisonten.
Här finns senaste nytt om klimatet – varje