Boken om äldre bör vara obligatorisk läsning för makthavare

Ingmar Skoog är läkare, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Den är häpnadsväckande.

Och samtidigt helt självklar.

Ingmar Skoogs bok ”70 är det nya 50” bör vara obligatorisk läsning för alla makthavare.

Det är häpnadsväckande hur mycket i hans bok som stämmer överens med det som jag själv skrivit i den här spalten de senaste fyra åren. Och som sällan eller aldrig beskrivs någon annanstans.

Ingmar Skoog: ”Den nya generationen av äldre kan inte jämföras med vår traditionella bild av äldre”.

Det är precis det jag som journalist med fokus på äldrefrågor så självklart upplever.

 
Enligt forskningsprojektet H70 som Ingmar Skoog leder är dagens 70-åringar friskare, mindre deprimerade, hör bättre, har lägre blodtryck, är mindre neurotiska och mer utåtriktade, de har mer och bättre sex, de äter bättre, motionerar mer, har större motståndskraft mot sjukdomar och är lyckligare i sina relationer jämfört med tidigare generationer.

Därför är det så komiskt att som 68-åring under en träningsrunda för Midnattsloppet (10 km) passera en reklampelare från Stockholms Stad med texten ”Hej 65-plussare” där man uppmanas söka äldreomsorg, hemtjänst eller annan hjälp.

Ingmar Skoogs forskning visar att dagens 70-åringar har en fysisk och psykisk hälsa som överensstämmer med äldre tiders 50-åringar. Alltså: 70 är det nya 50.

Jag är därmed egentligen 45+ och behöver inte uppmanas att söka äldreomsorg. Resurserna kan istället riktas till dem som är betydligt äldre.

 
Varför biter sig då så felaktiga uppfattningar kvar? Inte minst under pandemin då Folkhälsomyndigheten buntade ihop alla 70-plussare i samma sköra grupp.

Skoog skriver om gamla föreställningar om en knypplande gumma med grått hår i knut och gammaldags klänning.

Jag brukar framhålla överanvändandet i tidningar av en bild på en ensam gammal kvinna i rullstol i en öde korridor på ett äldreboende.

Då kan artikeln handla om 70-plussare som i själva verket dansar på en Bruce Springsteen-konsert. 

Ingmar Skoog skriver att ”bilder och fördomar har en tendens att frysa fast och stanna kvar som arketyper i decennier efter att de inte längre är aktuella”.

Medvetenheten om detta är låg. Fördomar ses som verklighet och det är fritt fram för skämt, hån och nedsättande epitet baserat på ålder.

 
Samma dag som Svenska Dagbladets intervju med Ingmar Skoog om ”enorma skillnader” när det gäller äldres hälsa och kapacitet jämfört med för 50 år sen, har man på en annan sida rubriken ”Står och faller världen med en 80-årig gubbe?”.

Det handlar om USA:s president Joe Biden. Tankefelet den unge (?) rubriksättaren gör är att fokusera på åldern. När det är årskullen som är grejen.

Joe Biden är född 1942. Den supergeneration som Ingmar Skoog senast varit med och studerat är född 1944. Den som alltså är 20 år yngre om man jämför med äldre generationer.

Därför är det rimligare att Biden åldersmässigt jämförs med Dwight D Eisenhower, som var född 1890 och USA:s president 1953-61. Fattar ni? Om inte, läs boken. Den innehåller viktiga fakta om äldre som alla bör känna till.


  • Ingmar Skoog är läkare, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Där har den unika befolkningsstudien H70 hållit på i mer än 50 år.
  • H70 har följt generationerna födda 1901-02, 1906-07, 1911-12, 1922, 1930, 1944 och håller nu på med födda 1952-54. Alla deltagare undersöks första gången när de är 70 år och följs upp till sin död.
  • Av kvinnor födda 1911 kunde en fjärdedel stiga upp på en 50 cm hög pall när de var 70 år. 68 procent födda 1944 klarade det. En femtedel födda 1930 kunde stå på ett ben i 30 sekunder. För födda 1944 var det 71 procent.