Tidigare liberala Nordeuropa på väg bli blåbrunt
Islamfientliga Geert Wilders överraskande seger är ännu ett bevis på de högervindar som sveper över det tidigare så liberala Nordeuropa.
Resultatet i Nederländerna sänder chockvågor över hela kontinenten för det fortsatta stödet till Ukraina och inför EU-valet nästa år.
Med sin platinafärgade frisyr som för tankarna till en kompositör av klassisk musik har Geert Wilders länge varit en välbekant symbol för högerextrema partier i Europa. Han är så kontroversiell att han i många år tvingats leva med livvaktsskydd dygnet runt.
Det har gått bra för hans Frihetsparti, PVV, förr – men aldrig så här bra. 23 procent röstade på honom.
Han leder nu det överlägset största partiet i Nederländerna. Ändå är det är inte säkert att han blir landets nästa premiärminister.
Wilders har samma problem som Sverigedemokraterna. Det är många partier som inte vill ta i honom med tång. Några kommer att vara tvungna att göra det om landet ska få en ny regering.
Förskjutning högerut
En annan av valets raketer, ledaren för det nybildade partiet Nytt socialt kontrakt, har redan sagt att han är beredd att samarbeta med Wilders. Men fler behövs.
Wilders har varit med i regeringsunderlaget förr men aldrig från den styrkeposition som han får nu.
Så även om Wilder inte blir premiärminister kommer politiken sannolikt att förskjutas rejält högerut. En väldigt kraftig kontrast mot de liberala regeringar som under de senaste 13 åren styrt Nederländerna med den allmänt respekterade Mark Rutte vid rodret.
Nederländerna sällar sig därmed till en grupp länder i Nordeuropa där politiken tagit ett rejält kliv högerut, inte minst när det gäller synen på invandring.
Sverige, Tyskland och Nederländerna tillhörde de länder som tog emot flest under den stora flyktingkrisen 2015-16. Nu har alla dessa länder signalerat att de kommer att tillämpa en mycket mer restriktiv migrationspolitik.
Riskfyllda resor
Det kommer att göra det ännu svårare för EU, för att inte säga omöjligt, att hitta en lösning på vem som ska ta emot de hundratusentals flyktingar och migranter som varje år tar sig till Europa via riskfyllda resor över Medelhavet eller på annat sätt.
Valet i Nederländerna sätter också tonen för valen till EU-parlamentet som hålls i vår. Traditionellt är de mycket av missnöjesval. Väljarna röstar på extrempartier för vilka de normalt inte skulle lägga sin röst. Den trenden riskerar att bli ännu mer accentuerad nästa år när samma stämningar redan ger utslag i ordinarie val.
Framförallt irriterar sig väljarna på att de egna regeringarna och EU inte kan få kontroll på den irreguljära migrationen. Trots den alltmer restriktiva inställningen fortsätter migranterna att komma i en tillsynes ostoppbar ström. Vilket blir ett stort problem när det inte längre finns några länder som vill ta emot dem.
Opinionen mer mottaglig
Wilders ”systerpartier” vädrar morgonluft och var snabba med att gratulera till valsegern. Ungerns Orban deklarerade att ”förändringens vindar är här”.
När högerextrema Marine Le Pens parti Nationella fronten (efter namnbyte numera Nationell samling) i Frankrike 2014 fick 25 procent av rösterna i EU-valet var chocken ännu större än över Wilders seger. Sedan dess har många av de högerextrema politikerna blivit mer rumsrena. Delvis för att de medvetet tonat ner sina mest extrema förslag och ändrat sin image. Men också för att folkopinionen blivit mer mottaglig för deras budskap.
Opinionsmätningar visar att Marine Le Pen mycket väl kan bli Frankrikes näste president. När hon ställde upp mot Macron första gången 2017 var hon helt chanslös. Pariastämpeln lyste för stark.
En del av de förslag som Tidöpartierna nu lägger fram hade varit helt omöjliga för några år sedan. Nu blir fler och fler av dem verklighet. Likadant ser det ut i stora delar av övriga Europa
Finland har en ny konservativ regering där Sannfinländarna ingår. I Slovakien ersattes en EU-vänlig regering nyligen med en ryssvänlig högerpopulist. Danmark har en socialdemokratisk statsminister bara därför att Mette Fredriksen i till stora delar kopierat Dansk folkepartis invandringspolitik.
Till och med i Tyskland där socialdemokraterna styr ihop med miljöpartiet och liberalerna har den tidigare välkomnande migrationspolitiken förbytts i dess motsats.
Svårt att betala
Man kan misstänka att den ekonomiska krisen i covids och Ukrainakrigets fotspår har spelat en inte oväsentlig roll. Människor i hela Europa får allt svårare att betala stigande hyror, matpriser och räntor. Detta samtidigt som det finns många utrikesfödda som går arbetslösa och lever på bidrag. En toxisk kombination.
Wilders seger bör även oroa alla de som värdesätter Europas enighet om att stötta Ukraina mot Ryssland. Wilders är en uttalad Putinvänlig politiker. I valrörelsen gjorde han klart att han inte vill fortsätta skicka vapen till Ukraina. Ett klart brott mot den förra regeringens inställning som lovade skicka F-16 plan.
Det kommer att ta tid innan vi slutgiltigt får veta hur stort Wilders inflytande blir. Den förra regeringsbildningen tog 224 dagar. Till dess leder Mark Rutte en övergångsregering.