Mellin: Därför sänker Riksbanken räntan

Med sitt exceptionella besked vill riksbankschef Stefan Ingves elda på ekonomin så att den sätter fart.

I dag sparar vi för mycket, investerar för lite och är för försiktiga.

För första gången hittills sänker Riksbanken sin viktigaste ränta så att den nu är negativ, - 0,1 procent. Bankerna får betala för att deponera sina pengar där.

Kanske skulle man inte bli så förvånad. Riksbanken sänkte räntan till noll redan i höstas och har aviserat att det kunde komma nya sänkningar. Ändå chockade beskedet ekonomvärlden, som nästan uteslutande var negativ. Många hävdade att Riksbanken bara skapar osäkerhet.

Exakt vad beslutet kommer att innebära är oklart. Det är ett nytt och delvis outforskat landskap vi nu orienterar oss i.

- Man får ställa sig på huvudet för att förstå vad negativa räntor innebär, svarade SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist när en SvD-reporter frågade honom vilken effekt beslutet skulle få.

Syftet är däremot solklart. Riksbanken vill elda på ekonomin så att företagen säljer mer, hushållen köper mer och jobben därmed blir fler.

I dag är vi, inte bara i Sverige, allmänt sett för försiktiga. Vi sparar för mycket och investerar för lite för att ekonomin ska må riktigt, riktigt bra. I grunden är svensk ekonomi sund men det finns skönhetsfläckar.

Riksbankens verksamhet ska styras av det så kallade inflationsmålet, att priserna ökar med omkring två procent per år. I praktiken har banken dock inte brytt sig om det på flera år men styr nu tillbaks mot det. Inflation på två procent anses vara en sund och stabil nivå för samhällsekonomin.

Men räntesänkningen i höstas räckte inte för att vända prisutvecklingen. I december sjönk de med 0,3 procent. Nu gör Riksbanken ett nytt försök.

En effekt som sänkt ränta får är att valutan faller. Färre är intresserade av att satsa i kronor när priset på pengar sjunker. I går sjönk kronan mot både euro och dollar, ett välkommet besked för exportföretagen som led av det högra kronpriset i början av förra året.

Den negativa räntan kommer också med stor sannolikhet göra att huspriserna i de överhettade Stockholms- och Göteborgsregionerna fortsätter att skena. Man vet visserligen inte hur bankerna kommer att hantera Riksbankens beslut men det kommer i alla händelser inte bli dyrare att låna. Däremot blir det kanske dyrt att spara.

Men inflationen har även betydelse för lönehöjningarna. En ny avtalsrörelse för 2,8 miljoner löntagare inleds senare i år. Arbetsgivarna i Svenskt näringsliv har redan slagit fast att utrymmet för höga lönehöjningar saknas när inflationen är låg, i så fall hotas jobben. LO hävdar å sin sida att låga höjningar bara förvärrar problemet.

Flera debattörer hävdar att Riksbankens beslut har snarast får psykologiska effekter. En sänkning med 0,1 procent är trots allt inte så mycket. Och beslutet att köpa statsobligationer för minst tio miljarder gäller en femtedels procent av utbudet.

Men det behöver inte vara slut än. Stefan Ingves sade att botten inte är nådd och konstaterade att några höjningar kan det inte blir förrän tidigast nästa år.

Danmark har sänkt räntan i fyra steg och har nu en negativ styrränta på 0,75 procent. FIH-banken har aviserat att man ska sätta minusränta på sina sparkonton, det ska kosta fem kronor per tusenlapp att ha pengarna där. Kunderna har börjat lämna banken.

Även Schweiz har negativ sparränta, man bara på kapital som motsvarar 100 miljoner kronor eller mer.

Hitta bästa bolånet ✓ Jämför aktuella
bolån