En kvartett leder just nu Sverige
Coronakrisen permanentar ett nytt styre för landet
En kvartett leder Sverige genom den ekonomiska delen av coronakrisen. De visar upp sig på rader av presskonferenser.
Att den skulle upplösas efter krisen är inte troligt.
Sverige har fått ett nytt styre. Till nackdel för bland andra SD och Vänsterpartiet.
I stundens allvar, och det måste man nog säga är inne nu, kan det kännas futtigt att tala om partipolitiken.
Men jag gör det ändå och anledningen är att coronakrisen kan ge bestående förändringar av styret av Sverige.
Efter valet 2018 blev det kaos. Inget av de traditionella blocken kunde bilda regering och det tog över fyra månader innan riksdagen till sist kunde välja om Stefan Löfven (S) som statsminister.
Men hans regeringsunderlag måste betraktas som ett högst motvilligt resonemangsäktenskap. I Rosenbad satt, som tidigare, S och MP. I riksdagen fanns Liberalerna och Centern som var deras samarbetspartners om statsbudgeten och 73 andra frågor.
De båda borgerliga partierna hade gått in i samarbetet för att uppnå två mål. Begränsa SD:s inflytande i så hög grad som möjligt. Och förverkliga sin egen politik så långt det gick.
Men samarbetet utvecklade sig. Liberala tjänstemän flyttade in på finansdepartementet, stämningen steg. Inte dag för dag, men månad för månad.
Så kom coronakrisen. Man sade, även jag, att Sverige fått ett nytt politiskt landskap efter förra valet. Det var rätt, på pappret.
Men det är nu det händer. På riktigt. Och det kommer att få stor vikt för Sverige, sannolikt i positiv riktning.
Regeringen klassade coronaviruset som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom den 1 februari.
Men det var inte förrän veckan som började den 9 mars som regeringens krispaket började hagla över Sverige
Sedan dess har de fyra samarbetande parterna kommit överens om tre extra tilläggsbudgetar för innevarande år. Det är, skulle jag våga svära på, nytt rekord.
Paketen har vid varje tillfälle presenterats av samma kvartett. Finansminister Magdalena Andersson (S), biträdande finansminister Per Bolund (MP) och de ekonomiska talespersonerna Emil Källström (C) och Mats Persson (L).
I en aldrig tidigare skådad hastighet och omfattning har miljard efter miljard östs ut över svenskt näringsliv och svenska löntagare för att mildra de ekonomiska effekterna av den ekonomiska kris som följt i coronautbrottets spår. Avsikten är, och har varit, att få företagen att överleva tills krisen är över och se till att löntagarna inte står på bar backe när jobben försvinner fortare än kvickt.
De fyra partierna, S, MP, C och L har tillsammans tagit ansvar för Sverige i den svåraste tid de flesta av oss har upplevt. Självklart kommer detta att sätta spår.
Före krisen var det många som ifrågasatte om Januariavtalet skulle komma att hålla, alltså det avtal som de fyra partierna slöt innan den nuvarande regeringen bildades.
Det kommer det sannolikt inte att göra. Inte för att Stefan Löfven och hans partners inte vill det. Utan för att det nu är andra saker som är viktigare, till och med mycket viktigare. Vissa saker får stå tillbaka för den akuta krisen.
Jag tror, med sannolikhet gränsande till visshet, att coronakrisen leder till att samarbetet mellan de fyra partierna kommer att bestå under lång tid.
Deras inbördes relationer har prövats i en svår tid och hållit måttet, såvitt man kan bedöma. Att slänga det överbord bara för att solen plötsligt tittar fram tror jag inte att någon av dem kommer att vilja.
Sverige har sedan 1950-talet antingen haft en röd eller en blå regering eller regeringskonstellation. Så ser det inte ut sedan i januari förra året och jag tror inte att det kommer att förändra sig. Sverige kommer att ha ett mittenstyre under den tid vi kan överblicka i dag.
Det betyder i sin tur att Moderaterna och Vänsterpartiet kommer att tappa det inflytande de haft. Den ena som potentiell regeringsbildare, den andre som nästan aldrig sviktande stöd till Socialdemokraterna.
Det innebär också att Sverigedemokraternas makt, genom Moderaterna och Kristdemokraterna, åter hamnar på ruta ett. Nämligen i stort sett inget alls.
Hittills har enigheten bakom att ta ansvar för landet i en svår tid varit stor. Viljan att plocka politiska poänger har tyglats eftersom man tror att väljarna inte uppskattar det just nu.
Det är inte ett förhållande som kommer att stå särskilt länge. Redan nu kan man lägga märke till idéer som presenteras i media där mediet ”erfar” att något är på gång. Observera sedan vem som inte vill kommentera idén. Det är nästan alltid den som ligger bakom förslaget.
Coronakrisen har på allvar gett Sverige ett nytt, sannolikt långsiktigt, styre. Och det finns i mitten av det politiska fältet.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.
PODD Coronaviruset och kampen för ett vaccin
I det här avsnittet av Aftonbladet Daily pratar vi om när ett vaccin kan vara klar och vilka risker finns när forskarna jobbar under en sån tidspress? Gäst är Jorma Hinkula.