Brottsbenägenheten inom SD-gruppen är i sanning omfattande

Brottsligheten inom Sverigedemokraternas riksdagsgrupp är i sanning sensationellt omfattande. Av deras 47 ledamöter är sex dömda för brott och ytterligare två åtalade och kommer att dömas senare i år. Brottsligheten i gruppen omfattar allt från grovt bokföringsbrott, skattesmitning, förtal, misshandel, stöld och våld mot tjänsteman till narkotikabrott.

Andelen dömda brottslingar i gruppen ligger kring 15 procent. Det betyder att den sverigedemokratiska överrepresentationen i kriminalitet är minst fyra gånger så stor som invandrarnas.

Samtidigt är SD det parti som larmar högst om lag och ordning och vill göra frågan om invandrare och brott till huvudfråga i nästa valrörelse, därtill påhejade av Sveriges Television, Leif GW Persson och Expressen. Här finns ett och annat som inte hänger ihop.

Till att börja med måste man ju fråga sig om det alls går att förklara den höga brottsbenägenheten bland sverigedemokrater. Deras egen standardförklaring till överrepresentation duger knappast, eftersom det inte kan vara invandrarnas fel. Och de många förbrytarna inom partiet är själva inte invandrare.

Möjligen är SD:arnas favoritekonom Tino Sanandaji, känd för sin tes att invandring är mycket dyrare än vad Stefan Löfven säger, något på spåren när han karaktäriserar Sverigedemokraterna som ”ett gäng skånskt trash med låg IQ”.

Man kan instämma till åtminstone hälften i den analysen. Dumhet är en faktor som ökar risken för brottslighet. Däremot har jag svårt att se att skånskhet skulle ha samma olyckliga effekt. Och om man tolkar Sanandajis begrepp ”trash” som människor i socialt underläge med hög arbetslöshet och bidragsberoende så kan det också stämma.

Arbetslöshet är den enskilt viktigaste av många faktorer som kan förklara samband med brottslighet. Sverigedemokraternas anhängare står nämligen ut i jämförelse med andra partiers just genom lägre utbildning, högre arbetslöshet och högre grad av bidragsberoende.

Nu gäller ju förklaringen om arbetslöshet inte gruppen av sverigedemokratiska riksdagsledamöter eftersom de har en väl tilltagen lön. Men de kan ju ha fört med sig sin livsstil från tidigare i livet, innan de fick riksdagslön.

Säväl partiet som deras anhängare tror ju att brottsligheten ökar i Sverige, fastän alla kända fakta pekar på motsatsen

Återigen: arbetslöshet är den viktigaste enskilda förklaringen till ökad brottsbenägenhet. Det gäller även invandrare. På 1960-talet tog Sverige emot många invandrare som arbetskraft. Eftersom dessa invandrare alla hade jobb, det var ju därför de kom hit, så var de också underrepresenterade i brottsstatistiken.

I dag är läget som bekant det omvända, arbetslösheten är mångdubbelt större i vissa invandrargrupper än i det svenska genomsnittet. Därför högre brottslighet.

Men detta enkla och grundläggande förhållande kommer inte att få någon plats i SD:s kommande valkampanj om invandrare och brottslighet. Såväl partiet som deras anhängare tror ju att brottsligheten ökar i Sverige, fastän alla kända fakta pekar på motsatsen. Och på den punkten är de faktaresistenta.

Om just Stina Andersson existerar eller bara är pseudonym vet jag inte. Men hennes mejl i förra veckan var typiskt som illustration till SD:ares verklighetsbild. Hon upplyste mig om att varje mindre ort i Sverige drabbas av ”mellan 5 och 15 överfallsvåldtäkter i veckan” och att denna ”enorma mängd överfallsvåldtäkter sker varje dag i Sverige året runt” och att gärningsmännen kommer ”från länder där mannen ser våldtäkt som sin rättighet”.

Muslimerna skulle alltså dra runt i horder i Sverige och prestera uppåt 10 000 våldtäkter om året, allt enligt en kultur som ser våldtäkt som en rättighet?

Problemet är att fakta inte biter på människor med den här typen av närmast vidskepliga föreställningar. År 2015, det största invandringsåret någonsin, dömdes 176 personer för våldtäkt i Sverige, de flesta vita svenskar. Det var en minskning med tio procent. Den enda våldsbrottslighet som ökat på senare år är dödligt våld med skjutvapen, gangstrarna som skjuter varandra.

Men vad hjälper fakta mot den hatstorm som hela tiden piskas upp på nätet? Inte mycket. Och denna hatstorm har bevisligen skapat ”oro” som alla politiker tvingats säga att de ska ”ta på allvar”, det vill säga respektera.

Med den utgångspunkten behövs ingen sanning. För, som jag hörde Jimmie Åkesson förklara i radion, eftersom oron finns, spelar det ingen roll vad som är sant. Man måste ta oron på allvar, nämligen. Allt annat vore ett hån mot de oroliga medborgarna.

Enligt Åkessons logik blir det då närmast en oförskämdhet att påpeka att antalet våldtäkter i Sverige minskat under senare år, samtidigt som invandringen ökat. Då tar man nämligen inte ”oron” på allvar. Återstår bara att ständigt upprepa en oomkullrunkelig sanning i denna debatt. Det finns inget känt samband med brottslighet starkare än att vara sverigedemokrat.


För övrigt anser jag att …

… det påminner om råttorna som lämnar det sjunkande skeppet när Thomas Bodström och Ebba Lindsö nu hoppar av styrelsen i pensionsskojarföretaget Allra. Men de gick inte lottlösa. De fick 250 000 kronor om året för att medverka med sina namn.

… Moderaternas talesman Ulf Kristersson kom med den oavsiktligt roligaste förklaringen till skojet med premiepensionspengarna. Problemet var, menade han, att medborgarna tyvärr ännu inte lärt sig att aktiespekulera tillräckligt bra.