Man åtalas – misstänks ha mejat ner Malin

Uppdaterad 2015-08-20 | Publicerad 2015-08-19

Med våldsam kraft kastades Malin Blom, 30, av cykeln när den svarta bilen rammade henne utanför Fotografiska museet i Stockholm.

I veckor svävade hon mellan liv och död.

Nu tror läkarna att hon kommer bli helt återställd - om hon kämpar.

– Jag är fokuserad. Jag ska åka skateboard igen. Så är det bara, säger hon. 

I dag åtalas mannen som misstänks ha mejat ner Malin.

Det var lördagkväll, den 13 juni strax före klockan 21, på Stadsgårdsleden i centrala Stockholm.

Malin Blom, 30, som bor på Södermalm, var på väg till en kompis på sin cykel när en svart Volkswagen Golf av 2013 års modell rammade henne vid ett övergångsställe precis vid Fotografiska museet.

Det har gått drygt två månader, två väldigt dryga månader, när vi träffar Malin på Danderyds sjukhus.

– Jag minns typ ingenting av händelsen, eller kvällen då det hände. Men mina kompisar har berättat att vi varit och tittat på något lopp på Södermalm, sedan skejtade vi lite och sen skulle jag cykla hem till en kompis som hade 30-årsfest. Men dit kom jag ju aldrig. Jag blev påkörd i stället.

•••

Malin kastades av cykeln med väldig kraft och flög omkring 30 meter. Men den svarta Golfen stannade inte. I stället tryckte föraren på gasen och smet från olycksplatsen.

Malin Blom fick allvarliga skador, flera benbrott över hela kroppen och skallskador.

– Jag har skrapat upp hela armen, har ett ärr på höften, en märgspik genom smalbenet, bröt båda nyckelbenen och 7-8 revben. Jag har ett stort ärr i skallen och en inopererad tryckmätare.

Malin Blom sitter i en rullstol. Visserligen kan hon gå, men ett av benbrotten har inte riktigt läkt så hon tar sig fram rullande för att inte belasta benet. Någon hjälp med rullstolen vill hon inte ha.

– Det är bra träning för armarna.

Vi går ut i friska solskenet på sjukhusets baksida.

– Jag är så jävla less på det där rummet.

•••

I flera veckor låg Malin Blom i koma, hölls vid liv med respirator.

– Läkarna sa till min familj att de inte visste om jag skulle klara mig. Det måste ha varit fruktansvärt för dem.

Sedan, efter tre veckor, öppnade hon ögonen. Hon började försöka tala.

Läkarna sa trots det att det inte gick att sia om framtiden - de kunde inte säga om hon skulle bli återställd.

Nu tror de att hon om runt två veckor kommer kunna skrivas ut från sjukhuset - och att hon kommer bli helt återställd.

Det krävs hårt arbete - en lång rehabiliteringsträning.

•••

Malin själv är övertygad. Hon ska åka skateboard igen. Hon ska gå på Konstfack.

– En kompis som var här på besök berättade att jag kommit in på Konstfack. Alltså det är ju värsta drömmen, jag kom inte ens ihåg att jag sökt dit!

Utbildningen får dock vänta tills nästa höst. Först måste Malin rehabilitera sig. Både fysiskt och mentalt. Minnet sviker.

– Jag kommer inte ihåg vad jag åt till frukost i morse. Men den här veckan håller jag koll på veckodagarna. Det kunde jag inte förra veckan. Det känns asgrymt.

Hon har inte ont längre. Ett par Alvedon om dagen är allt hon får.

– Jag låg ju nedsövd den värsta tiden, det känns lite coolt, att vakna upp och vara typ hel.

•••

Kort efter olyckan gick polisen ut i media och berättade om att vittnen beskrivit bilen som körde på Malin som en "svart sportig Golf".

Och uppmärksamheten i media bar frukt.

Tre veckor efter olyckan lyckades polisen hitta en misstänkt, en 25-årig man, tidigare ostraffad, som äger en svart Golf.

– Det var ett anonymt tips som ledde oss till honom. Och jag kan säga så mycket som att det finns teknisk bevisning på bilen som kan kopplas till olyckan, säger polisens utredare Mats Alvarsson.

•••

Malin Blom har så sakta börjat läsa ikapp om vad som skrivits om henne och olyckan. Hon har svårt att ta in det, säger hon.

– Ibland känns det som en mardröm jag ska vakna upp ur.

Om personen som körde på henne säger hon:

– När de berättade att jag varit med om en smitningsolycka blev jag skitförbannad. Alltså om jag skulle köra på någon skulle jag göra allt för att hjälpa den människan. Det han har gjort är jävligt fegt.

– Han är fortfarande feg och säger att det inte var han.

25-åringen häktades på sannolika skäl misstänkt för grovt vållande till kroppsskada och grov vårdslöshet i trafik.

– Han nekar till brott, men vad mer han sagt vill jag inte gå in på, säger hans advokat Ivan Fialdini.

I brottsutredningen finns ytterligare en misstänkt, en 26-årig man. Han misstänks för skyddande av brottsling.

– Det handlar om att han hjälpt till med bilen efter olyckan, säger åklagare Daniel Jonsson.

I morgon, torsdag, räknar han med att lämna in åtalet mot de båda männen.

– Det blir sannolikt så.

Om ett par veckor kan då rättegången starta.

– Jag vill nog vara med. Och se honom som gjorde det - att han ska se och få höra vad han orsakat mig.

•••

Innan olyckan skejtade Malin så gott som varje dag. Och det är en av hennes drivkrafter, att kunna stå på brädan igen.

– Alltså jag var rätt bra. Jag ska bli så bra igen. Det är kul, för jag har sett filmer på när jag åker och gör trick, och bara "Va? Kan jag det tricket, det är ju grymt coolt". Då tänker jag att jag ska klara det igen. Och bli ännu bättre.

– När jag är på rehabträning är det mycket skateboarden jag tänker på, jag ska bli stark och snabb så jag kan skejta.

Om två veckor räknar läkarna med att Malin kan skrivas ut. Mycket träning återstår, men hon ska bo själv hemma.

– Jag får lära mig en del, och skriva upp saker så jag inte glömmer, men det kommer gå bra. Jag ska lära mig att laga mat och sånt igen.

Hon säger att hon efter olyckan blivit sämre på att prata, även om det inte märks när vi träffar henne. Hon känner inte när hon är hungrig heller.

– Det är många sådana små saker. Men det kommer gå bra.

– Jag är motiverad. Jag har bättre saker för mig än att vara här.

•••

Hennes Facebooksida överöstes efter olyckan med lyckönskningar och pepp från vänner. Först för några dagar sedan började Malin läsa allt som alla skrivit under två månader.

– Det kändes först jättehäftigt att så många har brytt sig.

– Sedan kändes det sorgligt att det här verkligen har hänt.

Också till sjukhuset har många vänner kommit på besök - besök som varit viktiga för Malin.

– De hjälper mig att minnas saker, det är som ett pussel jag lägger och när jag får en bit av dem så kan jag fylla i själv, då kommer minnet tillbaka.

•••

Malin har varit på Danderyds sjukhus i drygt två veckor nu sedan hon flyttades från Karolinska.

Vi frågar om sjukhusmaten, hur den är.

– Vet ni, det är så roligt. Jag får vegetarisk mat. Tydligen hade jag sagt till någon här att jag är vegetarian.

Hon skrattar.

– Men det är jag inte! Det är länges edan jag var.

Överhuvudtaget så skrattar Malin mycket. Och ler. Också åt sina egna bekymmer att minnas enkla saker.

Hon är positiv. Optimistisk.

På hennes ena smalben har hon en tatuering - "Livet är en fest", står det.

Rakt genom tatueringen skär ett rött operationsärr.

– Typiskt liksom.

Följ ämnen i artikeln