Regeringen vill jaga CSN-smitare utomlands – satsar 14 miljoner
Publicerad 2017-09-20
Nu hårdsatsar regeringen på att jaga CSN-smitare som flytt utomlands.
14 miljoner skjuts därför till i budgeten för att hitta och dra lånesmitare inför rätta.
– Den som utomlands efter en rättsprocess är tvungen att betala tillbaka sina studieskulder gör verkligen inte en god affär, säger Anna Ekström, gymnasieminister.
Låntagare bosatta utomlands smiter i betydligt högre utsträckning från sina studieskulder än de som har CSN-lån i Sverige.
Återbetalningsgraden för de som bor i Sverige var 94 procent 2016 – men för låntagare som bor utomlands bara 71 procent.
14,6 miljoner
Nu vill regeringen öka CSN:s möjligheter att komma åt låntagarna. I budgeten, som läggs i dag, satsar man 14,6 miljoner kronor på att spåra upp och dra låntagare som missköter sina skulder inför rätta.
– CSN har under senare år drivit in fler och fler skulder utomlands. Det gör de via domtolar och rättssytem i andra länder vilket kostar tid och pengar, säger Anna Ekström.
– Vi vet att det här kan vara knöligt, CSN måste betala advokatkostnader och sätta sig in i andra länders rättssystem. Men det är det värt om vi kan få tillbaka pengar till statskassan och upprätthålla förtroendet för studiestödssystemet.
Skyldiga 2,2 miljarder
Sammanlagt är de som bor utomlands och struntar i att betala sina skulder skyldiga 2,2 miljarder. Men någon analys om orsakerna till varför man väljer att inte betala tillbaka har inte gjorts.
– Det finns ingen analys till varför detta sker, men oavsett en sådan analys så ska man betala tillbaka sina skulder. Det kan vara så att man flyttar utomlands och har besvärliga omständigheter eller struntar i att betala tillbaka för att man känner att risken inte är så stor. Men de ska känna till nu att risken ökar.
– Den som utomlands efter en rättsprocess är tvungen att betala tillbaka sina studieskulder gör ju verkligen inte en god affär, säger Anna Ekström.