Lågutbildade kvinnors livslängd sjunker i Sverige

Tobias Baudin, Kommunal: ”Jämlikheten går åt fel håll”

Publicerad 2019-02-20

Medellivslängden har stadigt ökat i Sverige sedan 1800-talet.

Men för lågutbildade kvinnor är utvecklingen den motsatta – deras livslängd sjunker.

– Det är skrämmande, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Att vi lever längre är ett faktum som lyfts fram i allt från diskussioner kring pensionssystemet till sjukvårdens utmaningar.

Tobias Baudin, Kommunals ordförande.

Men det är en sanning som inte gäller alla.

Statistik från SCB visar att lågutbildade kvinnors förväntade livslängd sjunker – när andras ökar.

Skiljer fem år

Det skiljer i dag över fem år mellan hur länge kvinnor med låg utbildning och deras högutbildade medsystrar väntas leva.

I rapporten ”Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige” konstaterar SCB:s utredare att bra hälsa och lång livslängd ofta kommer med hög utbildning.

Man skriver också: ”De största skillnaderna i livslängd finns efter utbildningsnivå, vilket gäller för både kvinnor och män. Det är inte bara en skillnad i antalet beräknade levnadsår utan det finns också en skillnad i antalet år med långvarig ohälsa”.

”Ansträngda förhållanden”

Orsakerna till att utbildning kan kopplas till livslängd anses vara många olika. Däribland hårdare sociala och ekonomiska livsvillkor – till följd av lägre lön och högre risk för arbetslöshet.

– Den här gruppen löper större risk att leva under ansträngda förhållanden än andra. Det kan skapa både stress och mindre handlingsutrymme att göra val som främjar den egna hälsan, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten och docent i epidemiologi.

Många lågutbildade kvinnor finns inom yrken som organiseras av Kommunal. Det kan till exempel handla om lokalvårdare, barnskötare och vårdbiträden.

Tuffa jobb

Förbundets ordförande Tobias Baudin ser tydliga kopplingar mellan kvinnornas jobb och deras livslängd.

– Det är skrämmande siffror som visar att både jämlikheten och jämställdheten går åt fel håll. Den här typen av jobb är oftast de tuffaste som finns på arbetsmarknaden. Och de här kvinnorna vill göra rätt för sig och också jobba längre upp i åldrarna, för de vet ju via pensionsbeskeden hur pass lite de får om de slutar för tidigt, säger han.

Att kvinnornas livslängd nu sjunker ser Kommunal-basen som ett uttryck för ökande skillnader mellan människor – och en varningssignal till politikerna.

Kräver krafttag

– Jag ser så klart starka samband mellan det som sker politiskt kring pensionssystemet. Man använder argument som att medellivslängden ökar, men det gör den inte för den här gruppen. Nu måste det till krafttag. Den här utvecklingen är oacceptabel, säger Baudin.

Han menar att det nu handlar om att förbättra pensioner och utöka möjligheterna till deltidspension och sjukersättning för att utjämna livsvillkor mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

• Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!

Så länge lever vi

• Medellivslängden i Sverige är i dag 84,1 år för kvinnor och 80,7 år för män.

• För kvinnor med låg utbildning, så kallad förgymnasial utbildning, sjunker livslängden. En lågutbildad kvinna som är 30 år beräknas i dag leva till hon är 81 år och tre månader i genomsnitt, vilket är en minskning med drygt två månader sedan 2014.

• Det skiljer över fem år i förväntad livslängd mellan lågutbildade och högutbildade kvinnor, som i snitt beräknas leva till 86 år och 11 månader.

• Mellan män är skillnaderna ännu större, sex år, men till skillnad från de lågutbildade kvinnorna så sjunker inte de lågutbildade männens livslängd på samma sätt.

• Exakt förklaring bakom skillnaderna i livslängd finns inte. Faktorer som anses spela in är sociala och ekonomiska villkor, som hög och låg lön, risk för arbetslöshet samt rökning, stillasittande och övervikt. Utländsk bakgrund är dock ingen förklaring, alla som ingår i SCB:s underlag är födda i Sverige.

Källa: SCB och Folkhälsomyndigheten