”En liten stund i livet fick de leva sin dröm”
Publicerad 2015-04-01
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Svensk mästare i Sol & Vår, Gustav Raskenstam, dömdes till 3 år och 6 månaders straffarbete för att ha lurat 108 kvinnor (och varit förlovad med 32, samtidigt). När han trädde in i sin cell var den fylld till bristningsgränsen av blommor från hans beundrarinnor. Det är slutscenen i filmen om hans liv från 1983.
Så reagerade inte Gunnar Bengtsson från Bergvik utanför Söderhamn när han insåg att han blivit sol- och vårad. Han var en ensling som trodde att han mött kärleken. Men förälskelsen övergick i fiendskap och när han och hans trolovade möttes i tingshuset 1971 sköt Gunnar ihjäl henne och ytterligare tre personer. Det är det blodigaste dramat i en svensk rättsinstans.
De båda männens öde visar hur starka känslor som är i svang. Kärlek och hat.
Anledningen till att sol-och-vårare lyckas är att kärleken gör oss
blinda. Plötsligt står någon där och är helt perfekt och raderar alla
skyddsmekanismer, det kritiska sinnet slås ut. Skulle någon skavank skymta fram viftas det genast undan, önsketänkandet går på högvarv. Vi vill att det ska vara som i våra drömmar! Det är därför Raskenstams kvinnor, som borde avskytt honom, istället kom med blommor. En liten stund i livet hade de fått leva sin dröm, tack vare honom. Det var så starkt att de förlät allt.
Men sol-och-våraren stjäl inte bara våra pengar, utan skär också djupa sår i vår tillit och självbild. Där är den stora skadan. Där finns det allvarliga brottet. Det var därför Bengtsson kom med pistol. En liten stund i livet hade han fått uppleva lycka i en annars monströs ensamhet. Det var så starkt att han sköt och förlorade allt.