Vart tionde barn rymmer hemifrån

Var tionde barn har någon gång rymt eller kastats ut från sitt hem.

Det visar den första nationella kartläggningen av ämnet, som Rädda barnen gjort.

– Jag tycker det är chockerande många, säger Anna Frenning, ansvarig för projektet.

Ungdomar med trassliga hemförhållanden känner sig ofta tvingade att rymma hemifrån. En ny rapport från Rädda barnen visar att problemet är vanligare än man trott.

– Det här är en väldigt stor fråga. Vi måste börja se det här och hitta sätt att skydda ungdomarna, säger Anna Frenning, projektansvarig vid Rädda barnen.

Under arton månader har sociologerna Yvonne Sjöblom och Sara Högdin pratat med ungdomar på gymnasieskolor i Sverige. Var tionde elev har någon gång rymt och varit borta mer än 24 timmar.

– Men då kan man tänka att de som är riktigt illa ute inte ens är i skolan, så eventuellt är det fler, säger Anna Frenning som menar att siffrorna motsvarar dem för barnfattigdom.

– Var tionde barn lever i nöd på ett eller annat sätt, säger hon.

Vissa bor på gatan

De allra flesta som rymmer gör det på grund av konflikter hemma, som har att göra med bland annat missbruk, våld eller för att deras livsstil inte respekteras.

– En del håller sig gömda länge och lever ur hand i mun. Andra sover hos kompisar, säger Anna Frenning.

Men vissa bor också hos tillfälliga kontakter, eller ute på gatan. De råkar ut för många olika negativa upplevelser, som ensamhet, sexuella övergrepp och en stark psykisk press. 21 procent har inte pengar till mat, och 24 procent provar alkohol eller droger.

– Vi vill inte se att vi har en sådan företeelse i vårt samhälle, att barnen periodvis lever på gatan, säger Anna Frenning.

Flickor rymmer oftare

Hela fjorton procent av dem som rymt hemifrån var under tolv års ålder. Flickor rymmer mer än pojkar – bland annat för att de ofta mår psykiskt sämre, enligt Anna Frenning.

– Förutom konflikter i hemmet rymmer man för att man inte orkar med sig själv, förklarar hon.

Hon tycker det finns mycket mer att göra för ungdomarna. Få uppsöker själva socialtjänsten, så det måste finnas hjälp på fler ställen, som skolor och ungdomsmottagningar.

– Vi vill att socialtjänstlagen ska bli tydligare så att det ska finnas stödgrupper, uppsökande verksamhet och familjecentraler så man når de här barnen, säger hon.

Också positiv upplevelse

Man måste också ta hand om de barn som inte har något annat val än att lämna hemmet. Då är olika former av stödboende viktigt, enligt Anna Frenning. Hon berättar att många också kastas ut när de fyllt arton år.

– Socialtjänsten har möjlighet att ge stöd till eget boende men de gör inte det, för att de inte måste, säger hon.

Trots problemen kring rymningarna upplever många ungdomar det som en positiv upplevelse, enligt Anna Frenning.

– De kommer ifrån det jobbiga hemma, får mer koll på sin situation och mognar, säger hon.