DBT – en metod som fungerar

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-28

Så kan unga med självskadebeteenden få hjälp

Det är svårt att hjälpa ungdomar med självskadebeteenden.

Men en behandlingsform har gett goda resultat – DBT, dialektisk beteendeterapi.

– De unga får lära sig vad de kan ta sig till när det känns som eländigast, säger Camilla Hallek från DBT-teamet i Stockholm.

I dag lämnas många unga som skadar sig själva helt i sticket. Det beror bland annat på okunskap och att problemet är komplext. Ingen metod fungerar heller för alla.

Men sen några år tillbaka blir åtminstone vissa hjälpta – av dbt, dialektisk beteendeterapi.

– Många kommer ifrån sitt självskadebeteende och är inte lika självmordsbenägna efter behandlingen, säger Annelie Hallberg, behandlare på DBT-teamet i Stockholm.

Det startade år 2005 och riktar sig till tonåringar upp till 17 år, som har eller har haft ett upprepat självskadebeteende. Många har försökt begå självmord.

De som behöver DBT-terapi har mycket starka känslor, ofta en instabil självbild och är impulsiva.

Starka känslor

Många ungdomar på mottagningen har haft svårt att få sina starka känslor bekräftade, och komma till sin rätt, enligt Camilla Hallek.

– Gemene man får inte ett lika stort känslopåslag, så de här ungdomarna blir kanske oftare missförstådda, säger hon.

Alla med så starka känslor blir inte självskadare, utan hittar andra sätt att uttrycka sig. Men en del vet inte hur de ska hantera dem, utan börjar skära sig.

– Många relationer går åt skogen när ungdomarna själva inte förstår vad de känner, eller inte lyckas förmedla det till andra, säger Annelie Hallberg.

Det är därför viktigt att ungdomarna lär sig acceptera sina starka känslor och sin ångest, samtidigt som de försöker ändra sitt beteende. Båda delarna är lika viktiga inom DBT.

Vara ”här och nu”

Annelie Hallberg berättar att de arbetar mycket med huruvida man ska jobba mot känslan eller följa med den. DBT använder meditationstekniker från zen-buddhismen som hjälper ungdomarna att vara ”här och nu”.

– Det är inte så att vi sitter i orangea kläder i lotusställning, man får hitta sitt eget sätt att stanna upp och bli medveten, säger Camilla Hallek.

Tillsammans försöker de hitta olika sätt att distrahera sig och göra något annat när ångesten blir som värst. Det kan handla om att ta en dusch, hålla kall is i handen eller ta en snabb promenad.

– Det är inget att bara prata om, utan något man övar på; hemma, med familj och kompisar, säger Annelie Hallberg.

Omfattande stöd

Stödet på Dbt-mottagningen är omfattande. Ungdomarna får individuell terapi, färdighetsövningar och terapi med föräldrarna – som har en viktig roll att spela. Dessutom har de möjlighet att ringa en individuell terapeut.

– När man får stark ångest eller oro är det svårt att komma på hur man ska göra, förklarar Annelie Hallberg.