Vi ska ooa hela natten!

På vandring i Kolarbyn hörs ylen från vargar - och turister

KOLARBYN

Skogen är knäpptyst. Vi har nästan givit upp, men provar ändå ett yl till.

Då händer det: en ensam varg svarar oss, långt ute i natten.

Det är midnatt och vi skumpar fram i en minibuss på grusvägarna genom Uttersbergsreviret utanför Skinnskatteberg. Här finns nio vargar och en kull valpar. Guiden Marcus Jonson vill att vi ska få höra mer än en varg, och vi stannar på ännu ett ställe.

Jag har svårt att tänka mig att vi låter som vargar, men djuren är inte knussliga. Den här gången får vi svar i flera stämmor. Håret reser sig i nacken, och hundarna Lippo och Ika far oroligt runt i bussen.

Marcus Jonson är nöjd.

-Vi får svar 75 procent av gångerna, men jag försöker alltid komma så nära dem som möjligt.

Vi går till fots genom reviret för att leta spår efter vargarna, älgkadaver eller en vargskit. Det är fullmåne och ganska ljust. Det gör vargskiten extra lätt att hitta. Den är nämligen helt vit av kalk, eftersom vargar sätter i sig bytenas ben.

Vandringen avslutas med fika i fackelsken vid vägkanten.

Vi kommer till Kolarbyn, där vi ska övernatta, långt efter midnatt, hesa efter ylandet.

Primitivt vandrarhem

Kolarbyns vandrarhem, som arrangerar vargvandringarna, kallar sig Sveriges mest primitiva vandrarhem. Det är ingen överdrift. Här finns varken el eller vatten och bara en enda liten stuga, så de flesta av oss tvingas bo i de mossbevuxna kojorna.

Allting började med älgsafari för fem år sedan.

På turistbyrån i Västerås fick Marcus Jonson höra hur ett tyskt par som ville se älgar hänvisades till Skansen.

Det avgjorde saken. Marcus gjorde en hemsida som erbjöd älgsafari, hyrde minibuss och tog reda på var älgarna höll hus. Redan nästa dag kom den första bokningen, från en rysk turist.

Från 47 länder

För tre år sedan tog Marcus Jonson över Kolarbyns kolarkojor och rustade upp dem. Nu är de bas för älgsafari, vargvandringar och andra arrangemang.

Hittills har han haft besökare från 47 länder.

Richard och Jennifer Vickery från Leicester representerar England under den här vandringen.

De har varit på kanotfärd genom Västmanland i en vecka. Nu ska de vila upp sig i Kolarbyns enda stuga, men de är inte helt lugna i skogen.

- Jag bokade resan, betalade och sedan började jag läsa om svenska rovdjur. Då var det för sent att ångra sig, säger Richard.

Över elden

På kvällen lagar vi middag tillsammans över lägerelden, efter att ha hämtat dricksvatten från en källa i skogen. Richard och Jennifer Vickery får i uppgift att göra deg till rågkakorna som gräddas över elden.

Marcus tänder facklor vid kojorna, och eldar på i bastun - även den byggd som en kolarkoja precis vid Skärsjön, där vi sedan svalkar oss efter bastubadet.

Britsarna i kojan är hårda och det är trångt under snedtaket, men några stearinljus räcker för att hålla kojan varm och torr och jag somnar snabbt.

Läs också:

Sara Berggren, Börje Thuresson, foto