Allt mer ohållbar situation för Hultsfred

Publicerad 2017-03-28

Samhälle. På skylten utanför turistbyrån står det: Välkommen till Hultsfred. Det är dock inte helt sant.

Under tre månaders tid har kommunen stängt sin flyktingmottagning.

Facit: Flyktingar fortsätter att komma till orten och situationen blir allt mer ohållbar.

– Nu får han snart dyka upp. Klockan är kvart över tio, säger Torbjörn Rosenius och tittar ut genom fönstret.

I ett litet rött trähus intill en bensinmack sitter han tillsammans med ytterligare två personer från en frivillig resursgrupp och väntar på matleverans från den lokala affären. Utanför har det redan samlats ett par flyktingar, merparten från Syrien.

Alla har de ett papper i handen från kommunen. Det ska visas upp för att få kvittera ut matkassar. På tre olika språk står det att "Flyktingmottagningen i Hultsfreds kommun är tills vidare stängd för nybesök" men även "Vi rekommenderar att du söker dig till någon av Sveriges 289 andra kommuner".

Till slut svänger en skåpbil in på parkeringen och tillsammans plockar de tre pensionärerna och de syriska flyktingarna ut kassarna. Den här veckan är det 17 familjer och 7 ensamstående som beräknas få mat.

Unikt beslut

Ett par hundra meter därifrån i kommunhuset har socialchefen Ann-Gret Sillén och Robert Andersson, chef för flyktingmottagningen, precis tagit emot två kommuner på studiebesök. Hultsfreds beslut att stänga flyktingmottagningen är unikt men trots beskedet fortsätter personer att komma till Hultsfred.

– Sedan beslutet trädde i kraft har det kommit 179 nya personer. Det är nyanlända som kommer från asylförläggningar, övervägande barnfamiljer och 95 procent är syrier, säger Robert Andersson.

– I december hade vi fyra per dag, nu kan vi ha ungefär en per dag. Däremot vågar vi inte säga om det här är en hållbar trend, säger Ann-Gret Sillén.

De här människorna lever i ett slags parallellt samhälle där de inte har rätt till något försörjningsstöd samtidigt som kommunen kämpar med en allt tuffare situation. I en nyligen lämnad lägesrapport till länsstyrelsen beskriver kommunen läget som kritiskt, den högsta nivån man kan ange.

– Vi har väldigt många anmälningar om barn som inte mår bra och det är företrädesvis utrikesfödda barn, säger Ann-Gret Sillén.

– Kön till förskoleverksamheten är på 140 barn. Det här är barn som inte får en bra introduktion och det sätts käppar i hjulen för dem, säger Robert Andersson.

TT: Hur hittar man behörig personal till de olika kommunala verksamheterna?

– Bara du är snäll får du ett jobb. Vi säger till exempel att vi har ett socionomkrav men glöm det. Det finns inga socionomer här, dem får vi inte tag i, säger Ann-Gret Sillén.

Lista med mat

Men tillbaka till det röda huset.

På en lista finns det uppskrivet vad varje ranson ska innehålla. Det är basvaror som potatis, kyckling, lite frukt och nötter. Det är ödets bittra ironi när det sticker upp en limpa ur en av kassarna med texten "En svensk klassiker...".

– Innehållet har ändrats lite under den här perioden. Man går ju till sig själv. Får man bröd vill man ju gärna ha lite ost, säger Torbjörn Rosenius.

På en skranglig barnsulky försöker Mofid Jahel trycka ihop ransonen som han hämtat ut. Den ska Mofid, hans hustru och de tre barnen, den yngsta ett par månader, dela på till nästa torsdag.

Problemet: Det går inte.

– Det räcker ett par dagar sedan är det slut. Situationen är inte bra, speciellt inte för barnen. Jag ser ingen framtid för mig själv men jag vill i alla fall skapa en för mina barn, säger han.

Att Hultsfred ska ändra sitt beslut inom kort är heller inte troligt.

– Vi ser själva inte att mottagningen kommer att öppnas under 2017. Öppnar vi i morgon bestämmer vi ju oss också för att ta emot de här 179 personerna och den möjligheten har vi inte i dag, säger Ann-Gret Sillén.

Tidigare på dagen delades samtidigt de sista matkassarna ut. En av dem hämtades av ett par med ett litet barn sovande i barnvagn.

Torbjörn Rosenius konstaterar:

– De var nya. De har inte varit här tidigare.

TT