Funderingar kring Zlatan, invandringen och pengar

Vad har Zlatan Ibrahimovic, invandringen i Italien och Premier Leagues ekonomiska problem med varandra att göra?

Ingenting, mer än möjligen indirekt. Jag satt bara och tänkte...

...medan Inter fick skjuta upp ligasegern en vecka till och Milan och Juventus med mycket möda och stort besvär spelade oavgjort:

1) Berlusconi sade i helgen att det är rätt att Italien skickar tillbaka flyktingbåtarna från Afrika till Libyen. Han och hans regering vill inte att Italien ska vara ”multietniskt”.

Ungefär sex procent av den italienska befolkningen består av invandrare. Milan, som ägs av Berlusconi, består till drygt 50 procent av utländska spelare.

Klubben är en av världens mest framgångsrika tack vare sina icke-italienska stjärnor, unga män från jordens alla hörn som har talang, fick en chans och lyckades.

Det är okej. Bara de inte kommer till Italien på flyktingbåt.

2) Det är verkligen ganska konstigt att Zlatan var i Malmö när Inter spelade om ”lo scudetto”. Ännu konstigare är det att Moratti säger att Ibra ”visste hur det skulle gå”. Det mest logiska vore ju faktiskt att Inter vann mot Chievo, som ligger på 16:e plats.

En spelare som känner starkt för sin klubb skulle ha varit på plats, tänkte jag och tittade på italienska GQ:s långa intervju med Zlatan.

Det är väldigt vad han ger intervjuer nuförtiden. Eurosport, franska Canal Plus, Gazzettans helgbilaga, GQ. En charmoffensiv utan motstycke av en mediemisstänksam spelare.

Superligor med stort underskott

3) Vad skulle hända om Europas fotboll konkade? Jag menar på allvar? I Tyskland finns det 59 miljoner fotbollssupportrar, i Frankrike 43 miljoner, i Italien 42, England 38 och Spanien 32 miljoner. Det blir 214 miljoner människor, vars värld skulle rasa. Inte roligt.

Jag har lusläst en ekonomisk rapport om Europas största ligor och den gav kalla kårar.

I all korthet: framförallt klubbarna i Serie A, La Liga och Premier League har sämre intäkter och högre underskott än någonsin förut.

Vad gäller Serie A och La Liga är jag inte förvånad. Det obehagliga är att Premier League ligger så illa till, eftersom den engelska ligan alltid brukar hållas fram som det goda exemplet. I England äger klubbarna sina arenor och det är god balans mellan klubbarnas tre viktigaste inkomstkällor: tv-rättigheter, merchandising och biljettintäkter.

Spelarlönerna skenar iväg

Den bilden är i och för sig inte särskilt förändrad. Ändå har Premier League-klubbarna nu skulder på sammanlagt 30 miljarder kronor.

Det betyder att skulderna är högre än omsättningen som uppgår till 24 miljarder kronor. Bara Manchester Uniteds skulder uppgår till drygt 10 miljarder kronor.

Varför har det blivit så här? Jo, därför att de engelska klubbarna har tagit över en italiensk och spansk dödssynd: att låta spelarlönerna skena iväg.

Det är när miljardärerna kommer in som vettet går ut. På sikt är det allvarligt, eftersom det tvingar andra klubbar att följa efter. Tolv av de engelska klubbarnas 30 miljarder i skulder kan direkt hänföras till ägarna. Glazer i Man United, Abramovitj i Chelsea och shejkerna i Man City har spenderbrallan på. Så länge det varar.