Magnus Normans karriär över

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-10-28

Skadedrabbade tennisstjärnan lägger av

De senaste åren har varit en kamp för att komma tillbaka på tennisbanan.

På torsdagen tog den definitivt slut för Magnus Norman.

– Man vet inte vad som kunde hänt annars, det kunde gått riktigt illa i slutändan, säger Norman.

Beskedet var allt annat än oväntat, däremot inte så svårt – eller tungt – som många trott. En bit därifrån förberedde sig Jonas Björkman och Andre Agassi för match i Stockholm Open.

Samtidigt, på ett podium i ett rum i närheten, berättade Norman om sitt beslut.

– Det är ett beslut som känns ganska bra faktiskt. Det har varit tre jobbiga år med skador. Jag har kommit tillbaka men skadan har gjort sig påmind hela tiden, säger Norman.

För Magnus Normans tenniskarriär har de senaste åren handlat mest om rehabilitering och försök till comeback.

För fyra år sedan nådde han sin höjdpunkt i karriären. Det var året då han nådde final i Franska mästerskapen. Där blev det inte seger men väl i fem andra turneringar det året.

Och vid en tidpunkt var han rankad tvåa i världen.

Skadedrabbad

Men framgången hade en baksida, för Magnus Norman har den hetat skador. Precis som hans motståndare i Paris-finalen, Gustavo Kuerten, har han genomgått flera höftoperationer, den senaste i oktober förra året.

Då hade han några veckor tidigare gått till kvartsfinal i Shanghai, det blev också Magnus Normans sista turnering i karriären.

– Jag tog beslutet för tio dagar sedan. Sista röntgen var inte alls så bra och jag tog beslutet i samråd med läkare och min familj. Jag vet hur mycket jag kunde ha plågat mig själv annars för att fortsätta, säger Norman.

Han blir därmed en till i raden av svenska tennisspelare som tvingats ge upp karriären i förtid på grund av skadeproblem.

Inte bitter

Men på torsdagen fanns ingen bitterhet, mera en reflektion över en karriär som ändå blev en av de mesta framgångsrika någonsin bland svenska spelare.

– Jag har många fantastiskt fina minnen. DC-vinsten med Sverige, Paris-finalen, att jag varit rankad så högt som tvåa i världen, att jag fått resa runt i världen.

Vilket är ditt bästa minne?

– Min första ATP-seger i Båstad 1997, det trodde jag aldrig att jag skulle få vara med och vinna en turnering.

Det blev ytterligare elva stycken.

Börjar plugga

Nu flyttar han hem till Stockholm från Monte Carlo för att börja att studera marknadsföring.

Och dörren till tennisvärlden stänger han inte helt.

– Jag skulle gärna vilja jobba med svensk tennis, kanske fungera som mentor för yngre spelare och lära juniorer av de misstag jag gjort, att lyssna på kroppens signaler. Om det är något jag definitivt lärt mig så är det just det.

Tobias Österberg/TT