”Vi vill inte peta undan killarna”
Profilerna slår larm om svårigheten att nå jämställdhet
Uppdaterad 2019-05-06 | Publicerad 2019-02-18
Ja, tjejer ska få träna lika mycket som killar.
Men var?
– Det är svårt att flytta på någon som alltid varit där, säger Danijela Rundqvist, verksamhetschef för Djurgården damhockey, om hallbristen.
Enligt experter och bedömare Sportbladet talat med bryter svenska idrottsföreningar mot barnkonventionen när unga tjejer inte erbjuds lika många träningstillfällen som killar. En konvention som den 1 januari 2020 nu ska bli lag.
”Skulle behöva fler hallar”
Men även om föreningarna då ännu mer aktivt tvingas sträva efter att erbjuda alla samma förutsättningar kan det bli svårt, säger Danijela Rundqvist, verksamhetschef för Djurgården damhockey och en av svensk damhockeys största profiler.
– Jag tror att vi framförallt i Stockholm har en utmaning när det kommer till idrottshallar och ishallar. Vi skulle verkligen behöva fler idrottshallar för olika sporter för att få fram fler träningstider bland annat för tjej- och flickverksamhet, säger Rundqvist och fortsätter:
– Det är svårt att flytta på de som alltid varit där och då kan det bli svårt när killar är vana att ha ett visst antal pass varje vecka. Man vill göra lika för alla men då ser jag hellre att vi får fler möjligheter till hallar än att vi ska peta undan killarna.
Sportbladet har tidigare rapporterat om den nationella anläggningskrisen i Sverige. En verklighet som gör att hälften av landets kommuner tvingas säga nej till barn som vill idrotta.
Ministern: Jättehögt upp på min agenda
Bilden delas också av Rundqvists gamla landslagskompis Kim Martin, i dag sportchef i Linköping HC. När Sportbladet ber Martin komma med en önskan till idrottsminister Amanda Lind (MP) pekar 32-åringen på just hallbristen.
– Det är framförallt i Stockholm men även vi i Linköping skulle behöva ishallar. Frågan gör ju att tjejer också kanske får sämre tider. Vårt stora problem är att skapa förutsättningar med och i hallar för att kunna utvecklas.
Amanda Lind bekräftar att frågan är högt på dagordningen och öppnar nu också för nya konkreta åtgärder för att sätta press på kommunerna att agera.
– Det här ligger jättehögt upp på min agenda och i min dialog med Sveriges kommuner och landsting och det finns ett antal förslag som idrottsrörelsen lagt fram för att motverka anläggningsbristen som finns i dag, säger Lind.
Vad kan ni från statens sida göra?
– De förslag som diskuteras handlar om att snegla på olika incitament. Ett annat förslag som jag vet också diskuteras är att se om det behövs några riktlinjer kring det här när man bygger och planerar nya bostadsområden. Om det också bör kompletteras med det här perspektivet. Men det är förslag som diskuteras och där vi fortfarande behöver ha en djupare diskussion med kommuner och idrottsrörelsen.
Tyck till och diskutera! Vad tycker du om selektering inom barnidrotten?
- 6 mars 2019
Fast det här handlar väl inte om att barnen skall bli proffs framöver utan om pengar. Det är klart att en del av inkomsterna som föreningen får in även gagnar andra verksamheter ex A-Laget. Sen är det som tidigare nämt totalt förkastlig att toppa och elitutveckla lag i den åldern. Barn växer under många år vilket gör att de utvecklas olika. Hur många tv-puck spelare är 5 år senare elitseriespelare ? förbannat få faktiskt kan jag meddela.
Jens AnderssonPatrik Brenning - 6 mars 2019
Kan verkligen rekommendera att läsa på fotbollspepp.se där Göteborgs Fotbollförbund inte bara berättar om sina värderingar i barn- och ungdomsfotbollen, utan även hänvisar till aktuell forskning. En bra utbildningsmiljö har lärande och utveckling i fokus. Den förstår att ungdomsfotbollen är en långsiktig utbildning där målet är att vara fullärd som senior. Det är först då utvärderingar om hur bra man blivit kan göras.
LisaPatrik Brenning - 6 mars 2019
I EM laget 2000-01 i Belgien hade 4 ST i landslaget spelat pojklandskamper som man gör när man är 16 år 4 ST av 22 spelare kanske nåt att tänka på !!
BjörnPatrik Brenning - 6 mars 2019
...men det är OK att uppmuntra och sätta ett musikbegåvat barn med driv att utvecklas i en musik("elit")klass...som bekostas helt av skattemedel? Eller en mattebegåvning? Vad är skillnaden mot att ge begåvade idrottsungdomar chansen att utvecklas än mer med andra på samma nivå? Att inte "alla får vara med"? Bra grunddiskussion men helt snedvridet fokus.
MikePatrik Brenning - 6 mars 2019
Jag tycker barnidrott ska stå för gemenskap och folkhälsa, tävling är viktigt, men att rangordna i tidig ålder inget av instresse, får står de när man blir 15-16 år då de flesta som är kvar satsar på sin idrott, i jämförelse med yngre barn, de ska enbart enligt mig få en positiv och byggande kontakt med idrotten
WilliamPatrik Brenning