”Vinner vi i kväll kan det rädda helgen för många”

Publicerad 2019-11-29

I kväll står livet still i stora delar av Bollnäs och Edsbyn.

Klockan 19.00 drabbar orternas bandylag samman i vad som kan vara ett av historiens sista utomhusderbyn.

Sportbladet tog ett snack med veteranen Per Hellmyrs, 36, om Sveriges hetaste bandymatch.

– Det är kultur, tradition och historia. Man vill oerhört ogärna förlora, säger han.

Han har spenderat större delen av natten på en buss, åkandes från Motala hem till Bollnäs. Men det märks inte på honom, derbyladdningen har redan satt igång.

– Äh, vi var hemma halv fyra i morse. Det är inte så farligt, jag fick några timmars sömn på bussen och sen sov jag till halv åtta. Jag är ganska van vid det nu.

Per Hellmyrs har spelat bandy på elitnivå sedan 2001, man kan tycka att han borde vara trött på livet på vägarna, med långa dagar och nätter i buss till och från ännu en bandymatch.

– Nej, det är skitkul! Det är allt med det sociala, det är en del av karusellen.

Matchen mot Motala slutade 1-1, men det var inte den stora nyheten i bandytokiga Bollnäs den här kvällen. Efter drygt tio års planerade och arbetande så vann detaljplanen för stadens bandyhall till slut laga kraft, efter mängder av överklaganden och ändringar. Nu ska det till slut spelas bandy inomhus även i Bollnäs.

Spelat för båda klubbarna

– Nu är det nära, så nära som det är nu har det aldrig varit. Men det har varit lite överklaganden. Det är så i Bollnäs, antingen gillar man bandy, eller så gillar man inte bandy.

Vadå, finns det folk i Bollnäs som inte gillar bandy?

– Jodå, det gör det. Och de kan höras, de skriker ganska högt ibland. Men nu är det igång i alla fall och man hoppas komma igång med hallbygget i vår. Då spelar vi en säsong till utomhus och sen ska vi kunna hoppa in i en hall.

Det innebär att kvällens derby förmodligen blir ett av de sista någonsin som spelas utomhus. Som om det behövdes extra tändvätska…

Per Hellmyrs borde veta, han har spelat för båda klubbarna. Född och uppväxt i Edsbyn, var med och tog fyra SM-guld 2004-2007 innan han tog en vända i Ryssland och Raketa Kazan 2007/08. Året därpå blev det återigen Edsbyn. Han tog dem till SM-final och valdes till "Årets man i svensk bandy".

Edsbyn-supportrar

Och skrev på för värsta rivalen Bollnäs.

Han har berättat om att han kände en mättnadskänsla i Edsbyn, att Bollnäs låg på hårt, och att den nya utmaningen lockade. Men reaktionerna lät inte vänta på sig, i Edsbyn var supportrarna otroligt besvikna när en av klubbens största lämnade. För Bollnäs. I flera år trakasserades och hånades han, framför allt när lagen möttes, men också på sociala medier. Efter sju år tröttnade han och satte ner foten i en intervju med Bandypuls.

Familjen på läktaren

– Jag hade fått utstå en hel del, och det hade jag räknat med också så klart. Idrott engagerar och folk kan ibland vräka ur sig saker utan att de tänker på det, eller ens vill det. Jag vet inte, men jag kände väl att ”nu får det räcka”. Jag har min familj på läktaren, mina söner. Det känns sådär om de ska behöva höra såna saker.

Intervjun gjorde susen. Trakasserierna och hånen upphörde helt.

– Ja, faktiskt så blev det bättre direkt. Det har inte varit någonting sen dess. Och det här var några år sedan så, så vi har mötts en hel del gånger sen dess, både i serie- och slutspel.

Svikardebatten i Sverige tog en högst oväntad vändning i veckan, då Malmö-sonen Zlatan Ibrahimovic köpte in sig hos Hammarby, med målet att göra klubben till Skandinaviens största. Hellmyrs förstår känslorna hos MFF-supportrarna.

– (skratt) Där har du ju 1000 gånger mot vad vi håller på med, Zlatan mot bandy. Men det är ändå samma, det är ändå idrott. Så jag kan förstå att det brusas upp på en del håll och kanter, absolut.

”Vunnit ungefär hälften”

Inför kvällens möte på Sävstaås är det gästande Edsbyn som ligger i topp i tabellen. Bollnäs skuggar som fyra två poäng bakom. Inte för att tabellposition och poängställning spelar så stor roll när det vankas derby.

– Det är tre mil mellan oss, två elitlag, hatkärlek. Det är kultur och tradition på samma gång, det blir väldigt speciellt. Det är Bollnäsbor som arbetar i Edsbyn och tvärtom, så de här matcherna betyder väldigt mycket för människorna här uppe. Det pratas väldigt mycket bandy.

Känslorna byggs upp redan från grunden, i junioråldern.

– De som var ledare för mig när jag var 15 år hade förmodligen i sin tur hört det från sina ledare när de var yngre. Man blir uppfostrad med att man måste vinna mot Bollnäs, då när jag spelade i Edsbyn. Det var bara det som gällde.

Med serie- och slutspelsmatcher inräknade har han förmodligen spelat drygt 40 derbymatcher, så han får vara förlåten att matcherna gnuggas in i varandra och att minnet sviker något.

– Jag har väl förlorat några fler än jag vunnit sen jag gick till Bollnäs, men slår man ut det på alla år så har jag nog vunnit ungefär hälften av dem.

Är det en speciell derbykänsla för dig som spelat för båda klubbarna?

– Ja, det tror jag. Jag vet vad det betyder för Edsbyn-borna och Edsbyn-spelarna. Jag vet vilken inställning de går in med i fajterna. Och så vet jag vad det betyder för den andra sidan. Jag menar, jag är född och uppvuxen i Edsbyn, jag har mina föräldrar där och har kvar kompisar så klart. Det är mer känslor för mig i en sån här match än vad det kanske är för andra.

Jag förmodar att du inte blir jättearg när Edsbyn vinner andra matcher, där Bollnäs inte är involverade?

– Precis, där har jag faktiskt känslor kvar. Det kanske kan låta konstigt och någon Bollnässupportrar tittar kanske snett på mig nu. Men så är det faktiskt, om jag ska vara ärlig.

Om ni förlorar i kväll, går du ut på stan i Bollnäs i morgon förmiddag då?

– Jo, det kan jag göra. Men Bollnäs är en bandytokig stad. Jag kan inte åka någonstans, absolut ingenstans, utan att prata bandy. Det är på dagis, på jobbet, i affären, på macken. Överallt.

Fantastiskt när det går bra, men inte lika roligt när ni förlorar?

– Så är det ju. Det kan hända att jag går där i affären och blir halvt attackerad av ett par äldre herrar som stövlar fram och ifrågasätter vad vi håller på med. Men när vi vinner, då är det tvärtom. Det är ett jättestort intresse, och jag har det mycket hellre så än att det är knäpptyst. Alla dagar i veckan.

Om ni vinner i kväll, behöver du betala för lunchen i morgon?

– Haha, jo. Jag har inga såna privilegier. Men däremot så kommer de som serverar mig att vara väldigt glada.

Det måste vara en skön känsla, att det du gör i kväll påverkar folk under hela helgen och förmodligen en bit in i nästa veckan också?

– Lite så är det faktiskt. Eller lite, mycket så är det faktiskt. Det vi gör på planen i kväll kan rädda helgen för många.

Sportbladets Nyhetsbrev

Skaffa Plus och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.