Guldfnatten

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-08-27

Här firar Klüft på en folktom arena

OSAKA. När klockan var halv två på natten kom Carolina Klüfts verkliga glädjeskutt.

Ensam på den enorma och nedsläckta Nagai-stadion hjulade hon över gräsmattan och la sig på mittpunkten och stirrade mot stjärnorna.

- Det var bara något som föll mig in, säger Carro.

Alla vet redan att Carolina Klüft inte är som andra.

Efter VM-guldet och europarekordet i Osaka i går blev hon sittande i dopningkontrollen i tre timmar.

- Jag hade druckit så mycket att mitt första urinprov var så utspätt att det inte gick att använda, säger Carro.

- Då var jag tvungen att vänta en timme till på att lämna nästa. Jag tänkte att kroppen skulle komma igång bättre om jag gick ut och rörde på mig.

Det var därför Carro dök upp på Nagai-stadion en andra gång.

Skillnaden var bara att stadion låg helt öde.

Bronsmedaljören Kelly Sotherton försvann vid midnatt, silvermedaljösen Ludmila Blonska en kvart senare - till och med nattvakterna hade gått hem.

Platt på rygg

Vid halv två på natten kom plötsligt Carolina Klüft småspringande ut från dopningkontrollen med läkaren Sverker Nilsson, tränaren Agne Bergvall och en kvinnlig japansk dopningassistent i släptåg.

Hon sprang ett halvt varv runt stadion och rusade sedan ut mot mittpunkten och la sig platt på rygg.

Efter henne kom den japanska assistenten och la sig bredvid henne.

- Hon heter Kiko och vi hann bli kompisar under tiden som jag väntade. Jag sa till henne att vi skulle lägga oss mitt på gräsmattan och stirra upp mot stjärnorna. Det var kul. Det har absolut ingen gjort förut, säger Carro.

Blågult linne

Sedan reste sig Carro upp och började springa över gräset och började plötsligt hjula och göra jättehopp framför de öde läktarna.

Och fortfarande klädd i landslagsdräkten hon tävlat i.

Ett blågult linne och ett par korta tights.

Som sagt - hon är inte som andra.

Efter uppvisningen på innerplan var det dags för dopningprov nummer två.

- Och den här gången fick jag godkänt, säger hon.

Var det världsrekord i utdragen dopningkontroll?

- Nej, jag tror det var värre efter JEM-guldet i italienska Grosetto 2001. Eller vad tror du, Agne?

”Hem och sova”

Agne Bergvall går intill och nickar instämmande.

- Ja, den gången tog det över tre timmar, säger han.

När Carro lämnar Nagai-stadion har klockan hunnit bli tio minuter över två.

- Nu ska jag hem och sova. Jag ska vara här i morgon bitti och se Susanna och Jenny Kallur springa häck. Nu ska jag bara njuta av den här veckan och heja på kompisarna.

Följ ämnen i artikeln