Ser ut som mästarlag
En speciell klubb – döm ut ALDRIG Luleå
För en dryg vecka sedan var Luleå avsågade, utdömda och sist i elitserien.
Nu ser de ut som ett mästarlag.
I går krossade de topplaget Färjestad med 7–2 och bjöd på rena propagandahockeyn.
Vem kan låta bli att älska ett sånt lag?
Jag har som tur är aldrig dömt ut Luleå den här säsongen. Det grundar sig naturligtvis på erfarenhet.
Jag har gjort det misstaget förr och lärt mig att det ALDRIG går att döma ut Luleå. De krånglar sig alltid vidare till slutspel. På något sätt.
Luleå har spelat i elitserien sedan 1984/85 och har aldrig åkt ner i kvalserien. De har inte missat ett slutspel på fjorton år.
Alla måste förstå att det är något speciellt med en sådan klubb.
Luleå har ju inte direkt några drömförutsättningar jämfört med lag som HV 71, Frölunda eller Färjestad.
För det första:
Vilka spelare vill flytta till Luleå? Till sex månaders evigt mörker, svinkyla och med längre avstånd än något annat lag till bortamatcherna. Inte många.
Men det har alltid funnits en stomme av norrbottningar och unga spelare som vill upp. Som dagens Johan Harju, Viktor Lindgren, Linus Omark, Magnus Isaksson och Robin Lindqvist. Och veteraner som Janne Sandström och Anders Burström.
Spelare med hjärta och moral som får alla importer – och de är många – att följa med av bara farten.
Nu vet ingen hur långt det här kommer att räcka, men vinner Luleå mot Södertälje på torsdag är man med i slutspelsracet igen.
Bättre än placeringen
Men jag har hela tiden tyckt att Luleå haft ett mycket bättre spelarmaterial än placeringen. De har inte varit ett bottenlag på papperet i mina ögon.
De har massor av spetskompetens i spelare som Lubos Bartecko, Martin Chabada, Tommi Miettinen, Pavel Skrbek och Pekka Saravo, den sistnämnde en av Finlands bästa backar. Bottenlaget Mora har exempelvis inga spelare av den klassen.
Visst är truppen aningen tunn, men när de flesta är friska som de är just nu är Luleå ett mittenlag. Minst.
Men vem blir klok på årets elitserie? Jag tror aldrig jag varit med om större svängningar. Först i lördags vågade jag räkna ut ett lag och det var Mora. Men fan vet.
Mora imponerade i två perioder borta mot Modo i går och det såg ut som Kari Eloranta redan fått en del ordning på linjerna i spelet.
Och det svänger som det aldrig gjort förut. Tre raka segrar, eller tre raka förluster skapar helt nya lägen.
Djurgården som såg ut som ett säkert slutspelslag för några veckor ligger nu och dallrar just ovanför slutspelsstrecket. Tre raka förluster har förändrat allt.
Enda säkra: HV är bäst
Södertälje såg nästan oslagbara ut andra halvan av december, men har nu åkt på några smällar och sjunkit tillbaka efter att ha slagit Skellefteå borta med 6–3 för tre omgångar sedan. Samma Skellefteå som sedan spöat Linköping borta och Timrå hemma och är på slutspelsplats igen.
Alla förstår problematiken med att komma med några vettiga tips i det läget.
Det enda som är säkert är att HV 71 är elitseriens bästa lag. Jag såg deras tre mål mot Södertälje i går och det var klassmål alla tre. Snabba kombinationer, Gretzkypass och direktskott.
HV är landets skridskoskickligaste och mest tekniska hockeylag och fart dödar.
Lite som Detroit i NHL.
Det enda lag jag kan tänka mig kan få stopp på den farten är Modo. Därför är man fortfarande min favorit till SM-guldet.
Modo har sex raka segrar nu och är elitseriens formstarkaste lag. Ett annat exempel på en klubb som gått från krislag till succé.
Modo förlorade både mot ryska Magnitogorsk och slovakiska Slovan Bratislava i Europacupen. Men det ser jag inte som något mått på hur elitserien står sig mot de andra europeiska ligorna.
Det är bara ett mått på att svenska lag inte är ett dugg intresserade av Europacupen. Och utan motivation går det inte att spela hockey.