”Jag blev jätte, jättesårad...”

Malin Wahlberg

Kausaite om besvikelsen och nya jobbet i Alvik

Hon fick sparken från landslaget och var nära att sluta.

Nu berättar Jurgita Kausaite om besvikelsen och framtiden i Alvik.

– Man behöver hjälp för att gå vidare. Det är inte som att bli sparkad från Ica, säger tränaren.

Efter tre tunga EM-kvalförluster fick Jurgita Kausaite i april sparken som förbundskapten för de svenska basketdamerna. Hon hade bara haft jobbet i några månader när smällen kom.

– Jag blev jätte, jättesårad. Man kan förlora jobbet, men på helt annat sätt. Jag är en väldig lojal människa. Jag tyckte att jag tillhörde familjen och jag var inte förberedd alls. Men ibland händer saker i livet. Jag är inte den första och inte den sista, säger Kausaite.

Den 45-åriga tränaren är besviken på hur situationen hanterades men säger flera gånger att hon inte vill prata illa om förbundet.

Ett halvår senare vet hon fortfarande inte varför det blev som det blev.

– Jag har ingen aning. Jag fick inte utvärdera heller. Jag skulle ha bättre förståelse, fortfarande bli sårad, men ha lite bättre förståelse om jag blev kallad till möte direkt efter kvalet och vi hade utvärderat och skiljts år direkt. Nu tog det så lång tid.

– Jag fick höra att de tappat förtroendet för mig, men that's it.

Hur var den tiden för dig?

– Det var två tuffa veckor. Det var så oväntat, men jag insåg att det finns många människor som tycker om mig och som har visat stöd. Jag fick mycket stöd från min familj, det var viktigast.

”För tufft att vara kvinna på elitnivå”

Efter det tunga beskedet var det dock nära att Kausaite gav upp sin tränarkarriär.

– När saker händer tänker man att man kanske ska göra något annat i livet, men jag har aldrig tappat känslan att jag inte är lämplig att coacha. Därför har jag fortsatt. Men känslan är att det är alldeles för tufft att vara kvinna och coacha på elitnivå.

Tror du att du hade med det att göra, att du är kvinna?

– Det är små saker som... jag vet inte, jag tror att vi kvinnor är mer försiktiga och bryr oss mer om vad andra säger generellt. Kvinnor kan kanske tappa förtroendet lite grann.

Du tror inte att du hade fått sparken om du var man?

– Det vet jag inte, det är bara spekulationer. Jag vill tro att jag inte fick fortsätta på grund av andra saker, inte på grund av att jag är kvinna. Om jag inte fick fortsätta på grund av det, det borde inte vara så för svensk basket har värderingar att alla är lika mycket värda.

”Behöver hjälp för att gå vidare”

Kausaite bestämde sig för att hon ville fortsätta som tränare, men hon räknade med att behöva ta en paus från basketen.

Det dröjde dock inte länge innan Alvik hörde av sig.

– Det var extra skönt. Jag trodde att jag skulle ha svårt att få jobb efter att jag fick sparken. Jag tänkte att jag kanske skulle jobba med något annat i flera år och coacha på sidan. Det finns inte så många jobb och jag har lovat mig själv att ta jobb som är seriösa. Jag hade jättetur. Det var oväntat och jag var extremt tacksam, säger hon och fortsätter:

– Man behöver hjälp att gå vidare. Det är svårt att hantera sådana här situationer som sker offentligt. Det är inte som att bli sparkad från Ica, med all respekt. Det är mycket lättare att hantera när man har stöd.

Hon känner inget revanschsug inför säsongen efter det som hänt. I stället hoppas Kausaite kunna ta Alvik till en ny semifinal.

– Man kan tappa fokus med revansch. Det leder ingenstans i mina ögon. Jag vill se vad jag kan göra med den här truppen, hur kan jag påverka dem. Jag har lärt mig att släppa saker som är oviktiga. Jag vill inte lägga min energi på det som här hänt, jag väljer att lägga den på Alvik och min familj, säger hon.