Det finns en ny gud... och han heter Svennis
LONDON. Vi trodde det skulle bli ungefär som i fjol.
Men Premier League hösten 2007 liknar ingenting annat – vi har fått en oförutsägbar, målrik, kul, rubrikvänlig, sensationell serie som just nu står och biter sig i läppen och inte vet var den ska ta vägen.
Vi har fått katter bland hermelinerna.
Svennis, Svennis ... vad är det som håller på att hända?
Jag kom hem från Upton Park (West Ham-Arsenal) i går kväll och slog på Sky Sports debattprogram i tv, ett slags telefonväkteri där vanliga fotbollsfans får ringa in och ventilera sina synpunkter med experter i studion.
Jag upptäckte att det finns en ny gud i Premier League, och att den mannen heter Sven-Göran Eriksson.
Manchester City slog Newcastle med 3–1 i den tidiga lördagsmatchen och hela England hade kollat in Good Old Sven mot Big Sam Allardyce, och så mycket beröm som Svennis fick från alla håll och kanter i detta tv-program (och andra) har jag inte hört sen England slog Tyskland borta med 5–1.
Man City har spelat åtta matcher under Svennis nu och vunnit fem. Man City är trea i tabellen, före lag som Liverpool och Chelsea. Man City gjorde i går tre mål på hemmaplan för första gången sen Sundsvall brann.
Vad ska man säga?
Tja, ser man en frispark som den som Elano stänkte upp i krysset (kan det bli mer krysset än det där?) kan man inte säga annat än att det är lysande. Ser man vissa delar av City’s spel, när bollen vårdas inom laget och går snabbt med one-touch, anar man en stor framtid för Sven-Göran Eriksson och hans snabbt hopvärvade thai-miljoners-lag.
Men nu är jag ju en grinig och misstänksam gammal jävel och jag vägrar att vända kappan ut och in förrän jag absolut måste.
Ser många brister i City
Svennis är en hjälte nu. Han älskas av Manchester Citys fans (och av alla svenskar som plötsligt blivit City-supporters) och det är fantastiskt kul att han är med och ställer till det däruppe i toppen av ligan ännu efter åtta matcher.
Jag tänker ändå inte svälja den kroken. Juryn sammanträder fortfarande. Jag ser många brister i Manchester City.
Inget lag i ligan har en sämre toppforward än Emile Mpenza. Inget lag i ligan har en sämre målvakt, trots att Andreas Isaksson inte ens platsar på bänken. Få lag skulle vara korkade nog att lämna Geovanni utanför startelvan.
Det är många med mig i sportskrivarbranschen som bara väntar på att den ljusblå ballongen ska spricka med en smäll.
OM den inte gör det (City har ett bra höstprogram) kan det bli väldigt intressant att se vad som händer när transferfönstret öppnar på nytt i januari. Tänk om Svennis gäng är med bland de fyra bästa då ... i så fall kan det bli en rätt offensiv satsning med nya friska, thaliländska miljoner.
Svennis har redan besegrat managers som Sir Alex Ferguson, Alan Curbishley, Sam Allardyce, Billy Davies och Martin O´Neill hittills – ska han sluta som en superhjälte i vår?
Ta ingenting för givet, allting kan hända.
Elva mål – trots missad straff
Jag var tvungen att se Portsmouth-Reading i repris i går kväll eftersom jag knappt trodde mina ögon. 7–4. Elva mål, trots en missad straff och ett offsidemål. Målrekord för en match i ligan. Tre strutar av hemmalagets Benjani (hans efternamn är Mwaruwari ,vilket betyder var-haru-varit).
Efter Readings kvittering till 2–2 hade Pompeys manager Harry Redknapp såna stora slappa påsar under ögonen att han skulle behövt en liten behå i ansiktet.
När slutsignalen gått och Portsmouth gjort fem mål i andra halvlek såg Harry Rödknapp ut som om han genomgått en silikonhistoria. Påsarna var plötsligt små, spänstiga och glada.
Är Rödknappen ute efter att ta platsen bredvid sina gamle polare Avram Grant i Chelsea? Ni vet den där klubben som vill bjuda sin publik på roligare, offensivare fotboll?
Inte vet jag vad Roman Abramovich har i tankarna. Men han lär han ju inte vara glad idag efter 0-0 hemma mot grannen Fulham. Inte fan har Chelsea blivit målfarligare sen Mourinho stack, om man säger så.
Nåja, det räcker i och för sig med 1–0.
Fråga Manchester United (Ronaldo), Liverpool (Benayoun) och Arsenal (van Persie).
Tre av de fyra stora gjorde exakt vad de behövde göra igår, inte mer.
Det fjärde laget i den klassiska fyran är Chelsea.
Men det finns en man som heter Sven-Göran Eriksson som stör bilden just nu. Han gör det med ett lag, Manchester City, som inte har lika många stjärnor som de andra men som ändå ligger trea i tabellen.
Jag förstår mycket lite av det som händer, men jag hör orden ”Eriksson” och ”geni” upprepas gång efter gång i tv.