Wennerholm: Knappt ett straff alls för Bahta
Meraf Batha stängs av ett år efter sina rapportmissar.
Ett självklart straff som borde kommit mycket tidigare.
Nu blir det knappt ett straff alls, om inte Svenska Friidrottsförbundet håller fast vid sin policy och stänger av henne från landslaget dubbla tiden.
Men vågar de vara så tuffa och följa sina egna riktlinjer?
Fan vet.
Förbundet har velat i Bahta-fallet redan från start. Verkligen letat ursäkter. Ett ganska typiskt svenskt beteende, där svansföringen är hög när det gäller utländska dopningfall, men där attityden är en helt annan när det drabbar dem själva.
Det är bara att titta på hur länge vi fick vänta på en fällande dom för Meraf Bahtas tre missade vistelserapporteringar.
Ett solklart fall internationellt. Inte lika solklart i ett idrotts-Sverige som velar varje gång det hamnar något utanför den egna dörren.
Nu fick hon den avstängning alla andra fått som slarvat med rapporterna. Ett års avstängning från 1 september 2018 och till den 1 september 2019.
Meraf får sitt straff, men ändå inte.
Resultaten från i somras, då förseelsen redan skett, får stå kvar och hon får behålla sitt EM-brons från Berlin. Och hon kan vara med i ett VM som startar rekordsent den 27 september, om nu inte förbundet håller fast vid sin en gång så heliga policy.
Och Meraf har inte gjort en tävling av betydelse under den tid som avstängningen nu gäller och där resultaten stryks. Hon är bara noterad för tre tävlingar, men har alltså tävlat under en tid hon nu blivit avstängd retroaktivt.
Så ser vi strikt på det så blir avstängningen ”bara” lite drygt tre månader, då hon är fri att tävla igen den 1 september, i tid nog för att hinna kvalificera sig för VM.
Katastrofalt dåligt sköttt
Riksidrottsnämnden (RIN) hänvisar till den långa handläggningstiden som drabbat Meraf Bahta och att det är en förmildrande omständighet.
Jag håller med.
Det här ärendet har skötts katastrofalt dåligt och med en snigelfart som måste få dopningskommissionen, dopningnämnden och RIN att se sig själva i spegeln.
Det tog över ett år från att Meraf Bahta fick sin tredje prick till att hon blev avstängd.
Ett fall som enligt praxis alltid ger avstängning och där de förmildrande omständigheter som finns i de flesta fall, bara ändrar avstängningstiden från normala två år till ett.
Sedan vet jag inte hur mycket Meraf och hennes omgivning själva förhalat processen, men det är en annan fråga.
Det är en jävssituation
Rent idrottsjuridiskt var det här en given utgång sett till hur alla liknande fall behandlats.
Men där har domarna fallit nästan direkt.
Det är bara i idrotts-Sverige det blivit en oändlig långbänk och till och med de ansvariga på friidrottsförbundet har tagit alldeles för lätt på det här fallet, som är unikt i svensk friidrott. Det har aldrig hänt och ska aldrig få hända.
Att få tre prickar i vistelserapporteringen är ett av de grövre brotten mot dopningreglerna. Det finns inga ursäkter.
Nej, det är dags att Sverige får en oberoende dopingkommission, som alla andra länder redan har.
WADA har länge ställt krav på det då den svenska dopningkommissionen lyder under Riksidrottsförbundet, där friidrotten precis som alla förbund är medlemmar.
Det är en jävssituation.
Nu är jag inte säker på att det här fallet är över än.
Det kan fortfarande överklagas till den internationella idrottsdomstolen CAS och i så fall skulle väntan bli ännu längre.
Men den tiden, den sorgen.