Modins hyllning: Hans jobb är avgörande
Publicerad 2022-03-15
Sveriges främsta vinterparalympier, Zebastian Modin, kom hem från Peking med tre medaljer.
Då väljer han att hylla sin guide – den förre elitåkaren Emil Jönsson Haag.
– Han har varit en stor del till att det har gått så bra, säger skidåkaren Zebastian Modin.
Paralympics i Peking är över och den svenska truppen är tillbaka i Sverige.
Inför mästerskapet i Kina hade synskadade Zebastian Modin tagit fem paralympiska medaljer. Med sig hem från Kina hade han sin sjätte, sjunde och åttonde – det är fler paralympiska medaljer än någon svensk vinterparalympier någonsin.
Då passar han på att hylla sin guide, Emil Jönsson Haag.
– Hans jobb är avgörande. Ibland säger jag att guiden är lite som en fotbollsdomare, han är viktig och som bäst när det inte märks att han är där. Och så är det med Emil. Han har varit en stor del till att det har gått så bra. Vi förstår varandra väldigt bra och det är vår stora styrka, säger Zebastian Modin till Sportbladet.
”Jag säger inget”
Ni verkar ha en bra relation utanför skidåkningen också.
– Kanske ser så ut, säger Zebastian Modin skämtsamt.
– Det har vi, säger Emil Jönsson Haag med ett skratt.
Modin och Jönsson Haags samarbete startade i höstas. Om det blir en fortsättning ihop efter ett lyckat Paralympics är ingenting som de vet än. Men om det finns ett annan drömnamn som guide vill inte Modin säga.
– Nu får du välja fritt. Ta någon bra, säger Emil Jönsson Haag som står precis bredvid.
– Oj, oj, oj. Jag säger inget namn, så jag gör bort mig, säger Zebastian Modin.
”Går inte att förstå”
För många andra paralympier fanns det mer att tänka på än att bara ta medaljer. Rysslands invasion av Ukraina gjorde att flera deltagare var oroliga för sina familjer.
– Det är otroligt. Deras familjer... någons familj var i Polen och någon annan hade sin familj i en bunker. De var där och tävlade och gjorde det väldigt bra. Det var speciellt, men samtidigt går det nästan inte att förstå. Det var fint att de var där och gjorde det så bra. Jag tror att alla var lite extra glada när de tog medaljer, säger Zebastian Modin som bodde i samma by som flera ukrainska deltagare.
