Svensk idrott bryter mot Barnkonventionen

Ministern och stjärnorna tror på förändring när konventionen blir lag: Skulle innebära jämställdhet

Uppdaterad 2019-05-06 | Publicerad 2019-02-18

Flickor diskrimineras dagligen i en svensk idrottsrörelse som systematiskt bryter mot Barnkonventionen.

1 januari blir konventionen svensk lag – något som kan innebära en historisk förändring för svensk damidrott.

– När Barnkonventionen blir lag kommer de här frågorna vara högt upp på dagordningen, säger idrottsminister Amanda Lind (MP).

Tjejer som konsekvent inte får möjlighet att träna lika ofta, med lika bra tränare och på lika attraktiva tider som killarna. Det är verkligheten på många håll inom ungdomsidrotten i Sverige i dag.

– De flesta idrotter skapades en gång av män för män och det har medfört att strukturer och kulturer lever kvar på vissa håll. Mycket av det sker omedvetet men sammantaget ser vi ett mönster där tjejer har sämre förutsättningar. Det finns dock en mycket större medvetenhet kring detta idag och idrottsrörelsen tar krafttag i frågan, men det går fortfarande för långsamt, säger Henrik Persson, sakkunnig på barn och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet (RF).

En situation Sveriges idrottsminister Amanda Lind ser allvarligt på.

– Det är tydligt med den här regeringen att vi prioriterar artbetet med en jämställd och jämlik idrott och att nå grupper som inte idrottar. Det har RF också tagit del av, säger Lind.

Idrottsminister Amanda Lind (MP)

”Det bryter mot konventionen”

Nu kan också en förändring vara på gång då Barnkonventionen från den 1 januari 2020 blir svensk lag. Barnrättsexperten Kirsten Sandberg har genom sitt medlemskap i FN:s barnrättskommitté under åtta år hjälpt till att se till att medlemsstaterna följer skrivelserna.

– Om flickor inte får träna lika ofta som pojkar skulle jag säga att det bryter mot konventionen. Om tjejerna inte ska få träna lika ofta som pojkarna måste föreningarna ha en väldigt bra och saklig grund till det och jag har svårt att se en sådan där de inte ska klara av att erbjuda träning lika ofta, säger Sandberg som menar att samma sak gäller skillnader i tränarnas utbildning och kompetens.

– Man måste i alla fall förvänta sig av klubben i fråga att de gör en lika stor insats, och faktiskt en större insats, för att få tag på bra tränare till tjejerna eftersom det kanske är svårare.

En av Sveriges bästa ishockeyspelare, Pernilla Winberg, känner mer än väl igen olika förutsättningar för tjejer och killar. Winberg spelade innebandy tills hon var 13, fotboll tills hon var 15 och deltog 2005 i killarnas TV-pucken, bara ett år innan OS-silvret med Sveriges damlandslag i Turin.

– Det var alltid sena tider för tjejerna och inte lika många träningsmöjligheter. Tjejerna hade också kanske bara en tränare samtidigt som killarna hade tre eller fyra. Det har varit de största skillnaderna när jag spelat med killar respektive tjejer, säger Winberg.

Hockeystjärnans bild är också att inte mycket förändrats under de senaste 15 åren. En uppfattning 29-åringen skapat sig under de senaste fem årens arbete mot föreningslivet för organisationen ”Idrott utan gränser”.

– Det är ungefär samma. Det är fortfarande lite senare tider och färre träningspass för tjejerna.

Pernilla Winberg

Fischer: Skulle betyda jämställdhet

Skulle de svenska domstolarna tolka Barnkonventionen på samma sätt som Barnrättskommitténs Kirsten Sandberg innebär det att det blir olagligt för föreningar att inte erbjuda samma träningsmöjligheter till flickor som pojkar.

Något några av Sveriges främsta idrottare välkomnar.

– Jag tror att om en skulle göra en lagtolkning efter barnkonventionen och denna tolkning skulle behöva efterlevas på gräsrotsnivå och vidare mot elitfotboll, så skulle detta betyda jämställdhet, säger fotbollslandslagets Nilla Fischer som tror att utvecklingen skulle innebära ett historiskt lyft för svensk idrott.

– Jag tror personligen att om vi kvinnor redan från barnsben hade fått samma möjligheter, förutsättningar och laglig rätt att spela fotboll så hade vi varit i nivå med herrfotbollen som helhet idag. Därför blir en sådan här tolkning av barnkonventionen oerhört viktig för svensk fotboll. Exempelvis är det rimligt att anta att vår inhemska liga kommer bli bättre och stå sig bättre internationellt. Likaså gäller vårt landslag.

Nilla FIscher

Hockeyprofilerna Pernilla Winberg och Kim Martin, tidigare landslagsmålvakt och i dag sportchef i Linköping HC, är lika positiva.

– Det skulle betyda jättemycket. Det behöver inte ens bli exakt samma, bara det blir lite, lite bättre är det klart att det kommer göra en stor skillnad. Tjejerna får bättre möjligheter att utvecklas och då kanske också fler tjejer börjar med idrott vilket är viktigt för hälsan, säger Pernilla Winberg.

– Det är något fantastiskt om vi som jobbar inom svensk tjej- och dam-hockey får ännu mer hjälp på traven utan att behöva tjata själva, säger Kim Martin.

Ministern tror på tydlig effekt

Juristen Louise Hammarbäck, som driver organisationen Pacs som arbetar utifrån Barnkonventionen för att stärka barns rättigheter inom idrotten, säger till Sportbladet att ingen i dag vet hur svenskt rättsväsende kommer att tolka de nya lagarna. Men att det kommer bli skillnad är hon säker på.

– Det kommer att bli skillnad eftersom det med en nationell lagstiftning också kommer straffansvar. Det innebär att Barnkonventionen ensam kan ligga till grund för en dom och jag tror att många föreningar som har barn- och ungdomsverksamhet kommer bli mer försiktiga. Den som är ytterst ansvarig i föreningen är ju ordföranden och jag tror och hoppas att alla kommer bli med noggranna, säger Hammarbäck.

Kim Martin

Du talar om straffansvar, men vem ska straffas om en förening till exempel bryter mot artikel tolv om barns inflytande?

– Det vet man inte i dag för det har aldrig prövats i domstol. Man kan verkligen bara gissa sig till det och jag har tyvärr inget bra svar på den frågan.

Idrottsminister Amanda Lind tror också på en tydlig effekt av lagändringen.

– Ja, det tror jag. Dels tror jag att det bidrar till att frågan diskuteras och det kommer bli ett större arbete som görs inom alla delar av idrotten för att leva upp till Barnkonventionen. Det är något man redan gör men det är ett viktigt att den etiska koden och riktlinjerna från RF också levandegörs lokalt. Sedan innebär lagen också att det här perspektivet kommer följas upp ytterligare i dialoger och arbete med bidrag även från kommunernas sida.

Kan Barnkonventionen som lag tillföra mer konkreta verktyg?

– Det får vi återkomma till eftersom det här är något nytt och som ska innebära en förhöjd ambitionsnivå. Då måste vi överväga om vi har tillräckliga verktyg för det, säger Lind och lägger till:

– När Barnkonventionen blir lag kommer de här frågorna vara högt upp på dagordningen.

Tyck till och diskutera! Vad tycker du om selektering inom barnidrotten?

  • 6 mars 2019

    Fast det här handlar väl inte om att barnen skall bli proffs framöver utan om pengar. Det är klart att en del av inkomsterna som föreningen får in även gagnar andra verksamheter ex A-Laget. Sen är det som tidigare nämt totalt förkastlig att toppa och elitutveckla lag i den åldern. Barn växer under många år vilket gör att de utvecklas olika. Hur många tv-puck spelare är 5 år senare elitseriespelare ? förbannat få faktiskt kan jag meddela.

    Jens Andersson

    Patrik Brenning
  • 6 mars 2019

    Kan verkligen rekommendera att läsa på fotbollspepp.se där Göteborgs Fotbollförbund inte bara berättar om sina värderingar i barn- och ungdomsfotbollen, utan även hänvisar till aktuell forskning. En bra utbildningsmiljö har lärande och utveckling i fokus. Den förstår att ungdomsfotbollen är en långsiktig utbildning där målet är att vara fullärd som senior. Det är först då utvärderingar om hur bra man blivit kan göras.

    Lisa

    Patrik Brenning
  • 6 mars 2019

    I EM laget 2000-01 i Belgien hade 4 ST i landslaget spelat pojklandskamper som man gör när man är 16 år 4 ST av 22 spelare kanske nåt att tänka på !!

    Björn

    Patrik Brenning
  • 6 mars 2019

    ...men det är OK att uppmuntra och sätta ett musikbegåvat barn med driv att utvecklas i en musik("elit")klass...som bekostas helt av skattemedel? Eller en mattebegåvning? Vad är skillnaden mot att ge begåvade idrottsungdomar chansen att utvecklas än mer med andra på samma nivå? Att inte "alla får vara med"? Bra grunddiskussion men helt snedvridet fokus.

    Mike

    Patrik Brenning
  • 6 mars 2019

    Jag tycker barnidrott ska stå för gemenskap och folkhälsa, tävling är viktigt, men att rangordna i tidig ålder inget av instresse, får står de när man blir 15-16 år då de flesta som är kvar satsar på sin idrott, i jämförelse med yngre barn, de ska enbart enligt mig få en positiv och byggande kontakt med idrotten

    William

    Patrik Brenning

Sportbladets Nyhetsbrev

Skaffa Plus och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.