Förklarar kaoset under Sveriges timeouter
Uppdaterad 2024-01-26 | Publicerad 2024-01-25
KÖLN. Kaos är granne med Gud.
Och landslagets timeouter i EM?
Nej, bakom den förvirrade fasaden döljer sig en noggrann plan som mejslats fram under mer än ett dygn, ibland med hjälp av kärleksmums.
Sverige missar final i handbols-EM – föll mot Frankrike efter omdiskuterade domslut
”Hesa Fredrik” ljuder och spelet stoppas: timeout.
Lagen samlas på respektive planhalva, i närheten av avbytarbänken.
Nu har man 60 sekunder på sig innan domaren blåser i gång matchen igen.
Har Glenn Solberg tryckt på timeoutknappen finns det en plan. Men en timeout kan också komma lite överraskande om det är motståndartränaren som oväntat begärt timeout.
Målvaktstränaren Tomas Svensson samlar de två målvakterna för ett eget litet snack vid sidan om.
Innan den stora klungan bildas av utespelarna och Solberg och assistenten Michael Apelgren går Jim Gottfridsson ofta fram till Solberg för ett snabbt meningsutbyte om vad han planerar säga.
Vattenflaskor langas över, handdukar åker fram, en mikrofon på ett långt stativ placeras över spelarna, en kameraman ställer sig precis bakom en av spelarna, ett par spelare småpratar, någon ropar ”hey, hey” för att få tyst på tjattret, ”Sweet Caroline” dånar ur högtalarna i arenan, Solberg skriker ut instruktioner för defensiven, sjukgymnasten Tor Reimer Rasmusson rör sig runt på utsidan av klungan för att vara till hands, Max Darj eller Jonathan Carlsbogård påminner om en eller annan försvarsdetalj, ljud och bild går rakt ut i etern, någon kommer med input om kontringarna, Jim Gottfridsson berättar vad man ska spela för kombination i anfallet och eventuellt anfallet därpå (kanske ”tysk höger, dansk vänster” som i den legendariska timeouten i EM-finalen 2022), han avbryts av att ”hesa Fredrik”-signalen hörs igen, klungan skingras efter några snabba slagord, ett ”åhh, heeeej” med armarna sträckta mot mitten och nu har spelarna tio sekunder på sig att komma på plats innan domaren blåser igång matchen igen.
”Vad var det egentligen som hände?” frågar sig nog tv-tittaren ofta.
Fikade med ryttarkakor och kärleksmums
Det är det vi ska försöka ta reda på nu med hjälp av spelarna och ledarna.
– Jag hade en gammal lärare som sa att ”nu är det polsk riksdag” i klassrummet. Säger man så fortfarande? Ibland kan våra timeouter uppfattas så. Men det finns väldigt mycket struktur i dem och en klar bild. Sedan har alla sina meningar och allt det ska vi komprimera till 45 sekunder, säger Gottfridsson.
För till skillnad från de flesta klubblag, inte minst utomlands, har Solberg delegerat det mesta av timeouterna till spelarna, precis som flera av hans företrädare på posten. Delegeringen var Bengt Johanssons adelsmärke och det finns en klassisk timeout i EM-finalen 2002 där den legendariske förbundskaptenen ser ut att stå handfallen och mest frågar spelarna ”Vad ska vi köra? Vad vill ni spela?” innan han börjar ropa efter Thomas Sivertsson som står just bakom honom.
– Hemma i Vespzrem är det tränaren som pratar och alla andra är tysta och lyssnar, säger till exempel Andreas ”Stycket” Nilsson.
Faktum är att de svenska timeouterna börjar förberedas redan dagen före matchen.
Matchförberedelserna börjat med att tränarteamet, med Solberg i spetsen, håller ett möte efter lunch med hela truppen om motståndarens anfalls- respektive försvarsspel i stora drag. Då har tränarstaben snackat ihop sig efter frukost sedan de suttit uppe halva natten och både utvärderat den nyss spelade matchen och studerat nästa motståndare.
På kvällen har sedan Solberg, Apelgren och videoanalytikern Björn Sätherström ett möte med lagets försvarsgrupp, där Jonathan Carlsbogård, Max Darj och Oscar Bergendahl utgör stommen. Försvarsmötet är känt för att ha bäst fika under EM. Inför matchen mot Portugal bar till exempel Carlsbogård in ett fat med ryttarkakor och kärleksmums som hans mamma hade bakat och skickat med sin svärdotter som åkte ner till Hamburg för att titta på EM.
Förutom att fika diskuterar sig spelare och ledare, med hjälp av olika videoklipp, hur man ska ta sig an motståndarnas anfall.
– Själv sätter jag mig på kvällen och analyserar och nördar ner mig. Jag gillar det, säger Gottfridsson.
Efter frukost på matchdagen har anfallsgruppen – som består av mittniorna Gottfridsson, Felix Claar och Jonathan Edvardsson – sitt möte med ledarstaben.
– Där vi går igenom vad vi sett, vad tränarna sett, vad vi tycker och tror passar mot motståndet, vad till exempel Felix känner när han går mot en viss motståndare. Det kokar vi sedan ner till två eller tre speciella anfallsspel som vi kallar timeoutspel. Glenn har alltid sista ordet, säger Gottfridsson.
Efter anfallsmötet åker hela laget och tränar.
– Där går vi igenom de här timeoutspelen på planen. Vissa spelare, som vi mittnior, fattar bara genom att prata om det. Andra vill ha det uppritat framför sig och några vill se klipp på det. På träningen får alla ”känna på” det på planen. Där och då finns det mycket tid att fråga och känna på den exakta tajmingen, säger Gottfridsson.
Gottfridssons skånska kan ställa till det
Efter att spelare och ledare vilat på eftermiddagen och sedan ätit har man ett avslutande matchmöte på hotellet på kvällen, som Solberg håller i, innan man åker till arenan.
– Så när vi kommer till match är vi väldigt samstämmiga, säger Solberg.
När det väl är dags för timeout står alltså inte Gottfridsson där och drar något ur hatten bara.
– Det är inga ”surprises”, säger Claar.
Gottfridsson (eller Claar) väljer mellan de två-tre timeoutspel man bestämt i god tid och bokstavligen gått igenom på träningsplanen några timmar tidigare.
– Det är grejer som vi tror kommer att funka bra mot det laget, några ess i rockärmen som vi känner att vi har stor chans att göra mål på mot just dem och då tar man fram dem när det behövs. Ofta är det efter timeouterna när alla får det uppdaterat, säger Pellas.
Langningen av flaskor och handdukar är inte slumpmässig.
– Vi har ett system för det där de som är på samma position hjälper varandra. Om jag sitter på bänken och Hampus (Wanne) spelar när det blir timeout har jag med hans flaska och en handduk till honom från bänken, säger Pellas.
Utgångspunkten är att den mittnia som är på planen också är den som bestämmer vilket timeoutspel man ska använda sig av. Men Claar är inte lika självklar som Gottfridsson där och ibland låter han strategen ”Gotte” ta kommandot fast denne är på bänken.
Claar medger också att ibland står det stilla i huvudet i stundens hetta.
– Men Micke (Apelgren) har nerskrivet på papper vilka spel det är och så fort han nämner dem vid namn så vet jag.
Max Darj tillstår att ibland får han prestigelöst dubbelkolla med Gottfridsson eller Claar så han minns rätt.
Vilken är den stökigaste timeouten du varit med om?
– Det är när Jim är uppe i varv och man inte hör vad han säger. Då gör skånskan och flåsandet att man inte har en aning om vad som ska hända. Då ställer jag mig på linjen och hoppas att jag gör rätt, skrattar linjespelaren.
Som kantspelare blir Hampus Wanne mest en passiv lyssnare under timeouterna.
– Och berör det inte mig så brukar jag prata lite med Pellas på min position, om han har sett eller känt något speciellt i matchen.
Har du sagt något i klungan under en timeout någon gång?
– Inget taktiskt framåt. Eller jo: jag har sagt till Jim att vi ska köra ”bomber och granater vänster”, där han växlar in mig och sedan går jag bara för det och han springer hem. Men den har han aldrig gått med på, haha.