Frågorna Henke vägrar svara på
Publicerad 2016-10-27
Märkliga intervjun där HIF-ikonen är tyst i 50 sek
HELSINGBORG. HIF är i kris.
Henrik Larsson upplever förmodligen karriärens största motgång på decennier.
Då vägrar han svara på frågan om han bollar med någon i denna tuffa situation.
Gefle vann över Kalmar och sätter nu ordentlig press på Helsingborg om kvalplatsen.
Förlust för HIF i kväll hemma mot Djurgården och Gefle kan gå om i nästa omgång.
Hela klubben är i kris och Henrik Larsson lär uppleva sin största motgång i fotbollslivet sedan tiden som spelare i Feyenoord i mitten av 1990-talet.
Sportbladet träffar Larsson i den mixade zonen efter lagets sista träning inför matchen mot Djurgården.
Hur mår du som manager?
– Det skulle du vilja veta.
Ja, det är därför jag frågar.
– (Tystnad).
Och du svarar?
– Jag står i denna position och tar allt jag bara kan ta på mina axlar... och lite till. Och så låter jag det rinna av mig.
Rinner det av dig då?
– Ja, det finns ingen anledning att läsa det ni skriver. Ni har era åsikter och jag har mina.
Hittar andningsrum
Jag syftar på ert tabelläge och att ni är på väg mot kval, inte vad som skrivs i tidningarna.
– Okej, du menar så. Klart man inte vill vara där vi är. Man vill vara högre upp än så. Det var den tanken vi hade när vi gick in i säsongen.
Påverkas ditt humör? Kan du njuta av att, typ, se en film eller ligga och kolla på tv?
– Jag är ganska bra på att koppla av. Klarar du inte av det... även om fotbollen är nästan allt i mitt liv så måste det finnas andrum i alltihop, i den här trepoängsvärlden vi lever i. Och det tycker jag att jag hittar, både andningsrum och avlastningssamtal. Jag tänker bara mig för vad jag säger nu med tanke på vilka rubriker det kan bli så vill jag inte bjuda på det ordet du söker.
Jag söker inget ord.
– Jo, någonstans gör vi det allihop. Och jag gör det nu också. Den situationen du befinner dig i som tränare nu vill du inte hamna i. Men som jag sagt tidigare – vi har insett allvaret en längre tid och jobbar febrilt för att bearbeta den situation vi allihop befinner oss i för att hitta en utväg ur detta.
Vad gör du för att skingra tankarna? Spelar padel? Spelar biljard?
– Jag gör allt som jag känner kan ge mig lite egentid.
Tyst i 50 sekunder
Med anledning av att Larsson nämnde ”avlastningssamtal” undrar vi därför om han, med sitt otroligt stora kontaktnät inom fotbollen, bollar med någon.
– Det är möjligt att jag gör det.
Med vem då?
– Eh...(fem sekunders tystnad).
Det tänker du inte svara på eller?
– ...
Jag frågar alltså.
– ...
Vem bollar du med?
– ...
Tystnaden mellan frågorna är mellan tre och fem sekunder. Långa sekunder där Larsson bara tittar lite uppgivet och snarare leker ”tysta leken” än ”arga leken”. Bredvid Sportbladet står Helsingborgs Dagblads utsände.
Som de säger i polisförhören på film – du måste ju säga något för att det ska gå in på bandet.
– ...
Och ditt svar är?
– ...
Men va fan. Är det ja eller nej?
– ....
Åtta sekunders tystnad – rekord.
Det här väcker ju nyfikenhet.
– ...
Man skulle ju haft en kamera och filmat.
– Du kan ju ta med en kamera. Det kan du göra, svarar Larsson och bryter sin tystnad efter 50 sekunder och åtta frågor.
Då har jag inte fler frågor.
– Är ni nöjda då? Tack så mycket, säger han och lämnar den mixade zonen.