I Madrid är fotboll politik

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2004-12-13

Erik Niva: I går fick vi en bister påminnelse om det

MADRID

En fotbollsarena blir bombhotad och ett underpresterande superlag koloniserar världen.

En tid är här då fotbollen är politik och politiken är fotboll.

I den verkliga världen visade sig hotet vara falskt.

I Florentino Perez sagovärld måste alarmet tas på större allvar.

Hur skulle vi någonsin kunna undvika att tänka tillbaka?

Högtalarna på Santiago Bernabeu-stadion skrällde om attentat, och vi tog närmsta vägen till utgångarna, bort från en arena som redan tvingats se alldeles för mycket.

Den 14 mars i år stod flera stolar tomma här. Där det brukade sitta människor stod den här dagen bara brinnande stearinljus.

Real Madrid skulle möta Real Zaragoza, men många säsongsbiljettsinnehavare var inte på plats. De skulle aldrig komma hit igen. De hade blivit mördade av terrorister i de fruktansvärda bombdåd som tre dagar tidigare krävt nästan 200 liv.

I går kväll hölls staden Madrid återigen fängslad av en otäck känsla av fruktan, vrede och osäkerhet. Vi var drygt 70 000 som under några skräckens minuter var tvungna att leva med det vi visste om det förflutna.

De flesta av dem som tvingades fly från Santiago Bernabeu var där även den där hemska dagen i mars. Nu tvingades de komma ihåg saker de aldrig ville uppleva igen.

Fotboll är aldrig bara fotboll – allra minst i Spanien.

”Ett mål för militanta islamister”

Här är fotboll något som både förenar och splittrar. Här är fotbollen politik och politiken fotboll.

För att förstå varför Madrid-födde mittbacken Paco Pavon grät under evakueringen i går bör man vara insatt i vad han och hans stad gått igenom det senaste året.

Man bör känna till att ETA sprängt en bilbomb på gatan här utanför och att den spanska polisen har information som pekar ut arenan som ett mål för militanta islamister.

För att begripa varför någon bombhotar en fotbollsmatch mellan ett lag från Madrid och ett från Baskien måste man veta en del om både politik och fotboll.

För många basker är Real Madrid fortfarande en symbol för den gångna tidens Franco-regim som förtryckte dem i årtionden. För andra står de för en ny era av globaliserad, marknadsstyrd idrott som koloniserar världen med superstjärnor som redskap.

Fotboll är aldrig bara fotboll – allra minst hos Real Madrid.

Ett mediokert världslag?

De brukar kalla det de håller på med för ”den nya fotbollen”, de som bestämmer i klubben. Presidenten Florentino Perez och marknadschefen José Angel Sanchez tröttnar aldrig på att berätta om hur de revolutionerat sporten genom att sätta ihop ett lag med inköpta galacticos och hemvävda ynglingar, med ”Zidanes y Pavones”.

Innan all skräck och alla minnen sköljde över Santiago Bernabeu-stadion fick vi ännu ett exempel på vad den här ”nya fotbollen” egentligen innebär i praktiken.

Ett Real Madrid med Zidane, Ronaldo, Figo, Beckham, Raul och Roberto Carlos visade än en gång att de är ett rätt mediokert fotbollslag, ett lag som inte klarar av att slå Real Sociedad hemma.

Den nya fotbollen? Basen är en president som inbillar sig att grunden till en framgångsrik klubb finns hos marknadsavdelningen snarare än på planen. Följden är maktkamper och hierarkier i omklädningsrummet, tränare med bakbundna händer och supportrar som förlorat tron på sitt själlösa lag.

Den nya fotbollen? Det finns de som använder helt andra ord för det Real Madrid sysslar med än Perez och Sanchez. Steve McManaman kallar det för ”Disneyfieringen av klubben” och ”galacticos-tramset”.

Los Merengues blev utvisslade i går och förtjänade att bli det. Galacticos-eran är på väg att ta slut.

Den 10 mars i år såg allt så annorlunda ut för Real Madrid. De vann och vann. De hade precis gått till kvartsfinal i Champions League, de ledde ligan och de skulle spela spansk cupfinal veckan efter.

Nio månader sedan dådet

Dagen efter sprängdes fyra tåg på väg in till Atocha-stationen och inget skulle någonsin bli sig likt i Madrid igen. När det nu gått nio månader kan vi i skuggan av viktigare saker konstatera att stans en gång så stolta fotbollslag knappt vunnit en match sedan tragedin.

Fotboll är politik och politik är fotboll. Det är så verkligheten ser ut och i går fick jag en bister påminnelse om det.

Därför togs hotet på allvar

Erik Niva

Följ ämnen i artikeln