Ungdomslagen ska dubbla MFF:s omsättning

Storlagens expansion kväver småklubbarna

Uppdaterad 2019-11-21 | Publicerad 2019-11-20

  • Det sker just nu en en professionalisering av svensk ungdomsfotboll med utländska storlag, barnstjärnor som annonsplank och agenter som skuggar planerna med pengar för ögonen.
  • Men vem är idrotten till för när barnen förvandlas från huvudrollsinnehavare till konsumenter eller till och med produkter?
  • Det här är kampen om barnen.

Malmö FF vill dubbla sin omsättning för att etablera sig i Europa.

Vägen dit: Barnen.

Strategin går hand i hand med den utveckling landets fotbollsförbund ser där de större föreningarna blir ännu större och de mindre riskerar att försvinna.

Följ ämnen
Malmö FF

Efter att Fifa förbjudit värvningar av minderåriga spelare expanderar nu de internationella storklubbarna sina verksamheter. I dag finns såväl spanska Espanyol som italienska AC Milan på plats med verksamhet i Sverige och nästa år hoppas även Juventus slå upp portarna till en lokal akademi.

Fotbollsledare Sportbladet talar med beskriver också hur barn- och ungdomsfotbollen professionaliserats. En utveckling som framförallt går ut över de mindre föreningarna.

– Större klubbar blir större och mindre klubbar blir mindre, och även färre. Det finns ett antal tydliga exempel på det, säger chefen på Stockholms fotbollsförbund Björn Eriksson.

Så har ungdomsturneringen St Erikscupen förändrats

ÅrAntal lagAntal föreningar
20074018178
20195016161

Antalet lag har alltså ökat med 25 procent men antalet föreningar samtidigt minskat med tio procent.

Även Göteborgs och Skånes fotbollsförbund vittnar om en liknande utveckling i sina seriespel.

Ett av föreningarna som drabbats är Spårvägens FF från Skarpnäck utanför Stockholm som 2007 hade 34 lag anmälda i St Erikscupen. 2019 är den siffran nere på 13.

– Vi har inte tappat så mycket på senare tid utan snarare ökat lite men det här beror på att andra lag breder ut sig något enormt i förorterna. Vi har legat ganska stabilt i många år nu men vi är ganska centraliserade till ett visst område. Tar du Hammarby är de i alla förorter i söderort, säger klubbchefen Kjell Irestam.

Hammarby har mellan 2007 och 2019 gått från 75 till 181 lag i St Erikscupen. Hammarbys föreningschef Peter Kleve säger att föreningen har som ambition att ta emot alla som vill spela hos dem men också att utvecklingen snarare drivs av föräldrarna än av klubben.

– Vad gör du om dina barn inte klarar av studiemålen och läraren är lite halvdålig? De flesta skulle nog låta dem byta skola. Det gjorde man inte för 20-25 år sedan men det är en kultur som kommer från skolan och nu har nått idrotten. Om en klubb inte är tillräckligt bra så byter du helt enkelt, säger Kleve och fortsätter:

– Det har blivit mycket, mycket tuffare för fotbollsföreningar att bedriva verksamhet eftersom kravställningen från föräldrarna blivit mycket högre. Kanslier som inte har heltidsanställda har väldigt svårt att möta den kravställningen. Efterfrågan från föräldrarna gör att du behöver anställa personal och för att kunna göra det måste du växa till en viss storlek.

”Bättre verksamhet”

Hammarby har i dag totalt 3000 fotbollsspelande ungdomar och fem heltidsanställda sportchefer som bara jobbar med breddfotbollen.

– Jag har jobbat i föreningslivet hela mitt liv och det är tråkigt att antalet föreningar blir färre men jag upplever samtidigt att fotbollsutbildningen och verksamheten för barnen blir bättre. En bättre verksamhet slår det andra så jag tror att mindre föreningar utan kanslier kommer försvinna eftersom föräldrarna väljer att sätta sina barn- och ungdomar i föreningar med högre servicegrad.

Jag tror att mindre föreningar utan kanslier kommer försvinna eftersom föräldrarna väljer att sätta sina barn- och ungdomar i föreningar med högre servicegrad.

Föräldrar Sportbladet talar med vittnar om en utbredd uppfattning att storklubbarna i städerna får fördelar när det till exempel kommer till plantider. Vi hör också berättelser om utskick och kampanjer i områden utanför föreningarnas ursprungliga hemvist för att locka spelare till verksamheten.

Men varför vill de stora föreningarna bli ännu större?

Björn Eriksson på Stockholms fotbollsförbund pekar på flera fördelar med att vara en storklubb.

– Vissa vill fylla sina arenor men du kan också bli en annan maktfaktor mot kommunen. Det blir också större och större krav som det är svårt till småföreningarna att leva upp till. Det finns självklart massor av fördelar med det men också en stor nackdel. Om du har tre juniorlag så försvinner två lag i konverteringen till seniorlag och det är baksidan. Framförallt seniorfotbollen minskar, säger Eriksson.

Kan ge intäkter

Lagen utanför Stockholm har länge fungerat på ett annat sätt. IFK Göteborg och Malmö FF har till exempel försvinnande få ungdomslag jämfört med jättar som Hammarby och Brommapojkarna. Ett misstag har Malmö FF, med cirka 400 spelare från fotbollsskolan upp till U19, nu insett.

Anledningen är att många ungdomsspelare också kan ge mycket pengar.

MFF gjorde häromåret ett större analysarbete för att arbeta fram strategier som ska göra klubben till bäst i Sverige, ledande i Norden och etablerad i Europa. MFF jämförde sig med 18 andra klubbar i liknande positioner i Europa och kom fram till att ungdomssidan behöver förändras.

– Vi måste ha en dubblerad omsättning jämfört med i dag och det innebär att vi troligen måste ha en mycket bredare bas för att kunna utbilda fler spelare och ge fler spelare matchtid i flaskhalsen mellan ungdomsfotboll och a-lag, säger vd:n Niclas Carlnén.

Målet är att öka antalet spelare från så lite som 20 till 40-60 i varje årskull. I arbetet med att hitta lämpliga samarbetsklubbar hörde LB07 av sig och ett samgående är nu uppe för omröstning bland klubbarnas medlemmar. Blir det ett ja får MFF i ett svep över 1000 nya aktiva spelare.

Varför vill ni ha fler ungdomsspelare?

– Då kan vi se till att det blir en bra utbildning och förhoppningsvis bra matchning. Det är en kvalitetssäkring av utbildningen som gör att fler spelare kan bli så bra de kan bli och att vi därmed får fler spelare i MFF, i allsvenskan men också utomlands som kan generera intäkter till klubben, säger Carlnén och fortsätter:

– Enligt statistik från i fjol var MFF det lag som hade näst flest spelare av alla nordiska i de 31 bästa ligorna i Europa. Bara HJK Helsingfors hade fler. Det säger en del om kvalitén på spetsen i dag och om vi kan ta samma kvalité men göra det lite bredare borde det teoretiskt generera fler spelare på den nivån.

Vad tycker du om utvecklingen? Skriv din åsikt här.

  • 22 nov 2019

    Man kanske ska låta barn vara barn? Det viktigast för svensk fotboll är att ha en bredd. Har man bredden så blommar talangerna ut. Behöver det vara svårare än så?Vi vuxna är duktiga på att låta våra barn leva ut våra misslyckade drömmar.

    Johan
  • 22 nov 2019

    Det internationella storklubbarna skiter fullt i om 99 av 100 misslyckas och blir märkta för livet. Bara de tjänar pengar. Precis som ofoget med friskolor. Visst kommer det fram supertalanger med dessa akademier. Men skillnaden är att utan akademierna kommer det även fram andra typer av spelare. För barnens skull måste denna fotbollstrafficking upphöra nu.

    Anders
  • 22 nov 2019

    Intressant att ni väljer att göra en artikel om BP utan att ta upp frågan om vilka som får vara med i deras ”framgångsrika” lag. BP har sin egen akademiverksamhet och det är plötsligt ok i förhållande till allt ni relaterat till innan. Föräldrar betalar extra för detta och den nämnda barnkonventionen kan knappast vara k fokus. Så trött på media som enbart vill vinkla från ett håll. Kolla ishockey, gymnastik, konståkning, där får man tävla och selektera tidigt. Vår son är iaf super nöjd över sitt byte till Espanyol, Boo FF kunde inte ge honom den utmaning han ville ha.

    Saran
  • 22 nov 2019

    Jag var delaktig i både Elit- och breddverksamhet när jag var barn.Jag ansågs som talang inom fotboll men slutade pga breddverksamheten. Alla skulle få vara med även om man knappt kunde slå en bredsida 2 meter framåt. Pga det tröttnade jag för det gick inte att spela när vissa bara sparkade bollen som en illbatting. Hade vårt lag varit en "elitsatning" hade jag upplevt fotbollen som mycket roligare. Jag var även talang inom handboll men eftersom jag slutade växa tidigt blev jag bortsållad från det bästa laget. Det gjorde det roligare för mig att spela med folk som var på samma nivå som mig

    Fredrik Bergkvist
  • 22 nov 2019

    Elitsatsning är precis lika viktigt som breddverksamhet. Vissa barn vill ha strukturerade träningar och krav med fokus på utveckling, så kallad elitsatsning för att tycka det är kul att spela.Andra barn vill bara springa och ha kul, sparka bollen som en illbatting helt utan krav, med sämre tränare och lagkamrater för dom inte vill fokusera under träningar.Varför ska alla stoppas in i lekstugan när dom vill jobba hårt för att bli bra?Jag hade inga påtryckningar från föräldrar utan tog mig själv till alla träningar från 8 års ålder. Varför var jag tvungen att delta i breddverksamhet?

    Fredrik Bergkvist

PODD Så vill storklubbarna tjäna pengar på svenska barn

I Aftonbladet Daily pratar vi med Sportbladets Patrik Brenning om granskningen ”Kampen om barnen”


 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen