Doldisstjärnans största dröm: landslagsspel

Sportbladet träffade Stéphanie Öhrström i Florens: ”Är värd en plats”

avMichael Wagner

FLORENS. Hon har vunnit Serie A och cuptitlar, räknat sig som bortglömd, tackat nej och varit nära att byta till italienska landslaget.

Nu hoppas svensk fotbolls största doldisstjärna att hon till slut får chansen i Blågult.

– Det är en dröm och jag tycker jag är värd den, säger Stéphanie Öhrström, 32.

I bergskedjan Appeninerna runt Florens hänger molnen mörkgrå tunga och regnet gör det svårt att se många meter framåt på motorvägen. När vi snirklat oss in mot de mer centrala delarna och Fiorentina damers träningsanläggning vid Via Chiantigiana så minskar regnet, blir till droppar, upphör och plötsligt skingras molnen.

Ungefär vad målvakten som intensivt instruerar sina utespelare på italienska hoppas ska hända med den egna landslagskarriären.

Stéphanie Öhrström uppfyller med råge epitetet svensk fotbolls största doldisstjärna.

– När jag flyttade till Italien 2010 var det inte lätt att följa mig när matcherna inte sändes i tv och eftersom jag inte spelat i A-landslaget har jag inte fått den uppmärksamheten hemma i Sverige heller, säger hon när träningen är över och fortfarande är klädd i klubbens klassiskt lilafärgade och stilrena kläder.

En stund senare har hon duschat, bytt om och hoppar vant upp på vespan för att köra före mot sina kvarter i östra Florens.

Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET

Öhrström styr med sina mått lugnt och sakta för att Sportbladets team (undertecknad bakom ratten, fotograf Deros knäpper bilder och filmar från passagerarsätet) ska hänga med. Det blir ryckigt ändå.

Och återigen en parallell till Stéphanie Öhrströms karriär.

Lämnade Sverige 2010

Hösten 2010 lämnade hon allsvenskan där Ldb Malmö och Jitex varit de senaste klubbadresserna och skrev på ett korttidskontrakt med Verona Bardolino.

Foto: AVDO BILKANOVIC / BILDBYRÅN
Öhrström i Veronatröjan 2015.
Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Öhrström spelade i olika ungdomslandslag före flytten utomlands.

Sex månader blev till förnyade fleråriga kontrakt och en mästartitel med Veronaklubben 2015. När Fiorentina som den första av de större, klassiska herrklubbarna startade med damverksamhet värvade Viola Stéphanie Öhrström och det blev en ny mästerskapssköld, scudetto, 2017. I meritlistan finns dessutom två cuptitlar och tre vardera andraplatser i ligan och finalförluster i cupen.

Ändå har alltså den i Serie A högt rankade målvakten inte stått en enda match i det svenska A-landslaget.

När vi till slut lyckats hitta en parkering slår vi oss ned på ett av Stéphanie Öhrströms stamkaféer så är egentligen sanningen att hon önskar sig vara någon annanstans.

Tidigt, tidigt på fredag morgon spelar ju svenska damlandslaget landskamp borta mot USA.

– Självklart hade jag hellre varit där, säger hon. Men nu är det ju som det är och jag är väl delvis skyldig själv till att det blivit så här.

Utveckla.

– Från att ha känt mig lite bortglömd under många år så blev jag uttagen till läger under Pia Sundhage före EM 2017. Pia meddelade att jag skulle bli uttagen i EM-truppen, men då tackade jag nej till att åka med som reservmålvakt under stor vånda eftersom jag då precis hade gift mig med min pojkvän efter att vi varit särbos under en längre tid.

Nära att byta landslag

Efter hennes mästerskaps-nej blev det tyst från svenskt landslagshåll – men inte från italienskt.

Dåvarande italienske förbundskaptenen, tidigare storspelaren Antonio Cabrini, kontaktade Öhrström och frågade om inte Fiorentinamålvakten skulle ansöka om italiensk pass för att kunna representera italienska damlandslaget.

Hon var på väg att göra som svenska herrlandslagets Riccardo Gagliolo, fast tvärtom.

– Det kändes lockande och italienska förbundet påbörjade processen. Cabrini sa att jag skulle bli en viktig spelare för Italien. Intresset fortsatte även när Italien bytte förbundskapten, men det var mycket byråkrati och drog ut på tiden. Bytet var fortfarande aktuellt strax innan VM i år när dåvarande målvaktstränaren i svenska landslaget, Tomas Håkansson, ringde mig och kollade situationen.

Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET

– Det blev väldigt jobbigt när jag insåg att jag återigen blivit intressant för svenska landslaget och Peter Gerhardsson. Jag tog en rejäl funderare igen och kom fram till att det är Sverige jag verkligen vill spela för.

– Jag var med i en bruttotrupp till sista lägret inför VM, men blev inte uttagen.

Wolfsburgs Hedvig Lindahl, 36, är given mellan stolparna i landslaget och under VM och höstens EM-kval har Zecira Musovic, 23, Rosengård, och Jennifer Falk, 26, Kopparbergs/Göteborg, varit övriga landslagsmålvakter.

Hur skulle du fungera som andre- eller tredjemålvakt?

– Jag skulle absolut inte göra bort mig, jag kommer från en period när det känts riktigt, riktigt bra. Jag tränade med Rosengård i somras och jag vet var nivån ligger.

Är du besviken över att det blivit så här?

– De första åren kände jag så. Jag vann ligan med Verona och jag tyckte det gick bra för mig i Champions League. Sedan tackade jag nej och var högaktuell för Italien under en tvåårsperiod. Nu kan jag bara göra mitt bästa och hoppas att jag kan få chansen igen.

Är du för gammal som 32-åring?

– Jag tänker tvärtom. Jag vet inte i hur många år jag fick höra att det enda jag saknade var rutin. Nu har jag det. Jag vet vad jag kan som målvakt och har en trygghet i mig själv.

Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET

– Att spela med landslaget har alltid varit min dröm. Jag hoppas jag att få chansen i en samling så att jag får visa vad jag kan och så får jag se om det räcker. 

Målvakt och författare

I italienska Serie A, som fått en rejäl skjuts uppåt med storklubbarnas inträde, är hon en profil mer än bara via prestationerna på planen.

Efter att tidigare bloggat flitigt och varit skribent på sajten Svenska Fans släppte Stéphanie Öhrström tidigare i höstas sin första bok, skriven av henne på italienska – ”Elisa e Bella Francavilla”.

– Den handlar om Elisa som är nio år och spelar fotboll. Hon drömmer inte om något annat än att få spela fotboll, men hennes familj tycker inte det är en sport för tjejer. 

– Anja Gatu har skrivit barnböcker om tjejer som spelar fotboll och det var därifrån jag fick inspiration. Om den typen av böcker behövs i Sverige så är behovet ännu större i Italien. Även om utvecklingen verkligen går åt rätt håll i Italien så finns det fortfarande familjer som inte vill lämna i väg sina döttrar för att spela fotboll. De ska hålla på med något annat, mer kvinnligt, som volleyboll, säger Stéphanie Öhrström och hennes minspel är mer italienskt än svenskt.

Vilken status har damfotbollen i Italien?

– Den blir starkare och starkare. Flera stora profiler som Del Piero, Totti och Manolo Gabbiadini (Sampdoria och italienska landslaget) pratar positivt om damfotbollens framtid. Gabbiadinis syster, Melania, var lagkapten när jag spelade i Verona.

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Melania Gabbialdinis bror Manolo spelar i Sampdoria.

– Jag har verkligen upplevt ytterligheterna. I våras var det 39 000 åskådare på läktarna när vi mötte Juventus på bortaplan i seriefinalen. Men under mina första år i Bardolino Verona hade vi en fystränare som hade tränat balettdansare och cyklister. Han gick och kände på underhusfettet på magen. Vi hade en huvudtränare som tyckte att det var naturligt att äta Nutellasmörgåsar och kaffe med mjölk och socker till frukost, men som reagerade när man tog en brödbit med smör och skinka. 

Stéphanie Öhrström ler roat. 

Övergången till Juventus stoppades

Varför har du blivit kvar i nära tio år i Italien?

– Linköping kontaktade mig ett år men då hade vi precis vunnit scudetton med Fiorentina och det händer så mycket här att det är jäkligt häftigt att vara med på den resan. Det vill till något väldigt intressant för att spela i en annan liga.

Hur är det ekonomiskt?

– Lönerna har inte stigit enormt, men i Fiorentina vet jag åtminstone att lönen kommer varje månad. Sedan är det helt sjukt att ingen damsport i Italien får vara en professionell liga. Så pensioner ingår inte i våra löner. Men jag tror att jag tjänar bra med svenska mått mätt. Jag har en bra status i Italien, säger Öhrström.

Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET
Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET

Både lönekuvertet och framgångarna kunde varit större.

Då kom klassisk italiensk fotbollspolitik emellan.

– Juventus erbjöd mig ett tvåårskontrakt för två år sedan när mitt avtal med Fiorentina gick ut. Men då ringde Fiorentinas ledning till Juve och sa ”rör inte Öhrström”. Juventus hörde av sig till mig och förklarade att de som nytt lag i Serie A inte ville hamna i ett infekterat bråk så tidigt. Juventus tog ett steg tillbaka och jag skrev på ett nytt tvåårskontrakt med Fiorentina i stället (går ut sommaren 2020).

Nu hoppas Stéphanie Öhrström att ett annat gigantiskt italienskt fotbollspolitiskt övertagande ska ge en ännu mer spännande framtid och att att Viola bromsar Juventus som tagit två raka ligatitlar.

I somras köpte den amerikanskitalienske kabel-tv-miljardären Rocco Commisso, god för kring 50 miljarder kronor enligt Forbes, Fiorentina från bröderna Andrea och Diego Della Valle. 

Största träningsanläggningen

För en vecka sedan berättade Commisso att Fiorentina inlett byggandet av en ny träningsanläggning som ska husera herr-, dam- och ungdomsverksamheten och som med sina 25 hektar blir Italiens största.

– Jag hoppas att Fiorentina inte nöjer sig med att de var först ut med att satsa rejält på tjejerna. Nu ligger fokus hos nye presidenten på att få ordning på herrlaget, men jag tror vi i damlaget kommer märka något till nästa säsong, säger Stéphanie Öhrström.

Foto: ANDERS DEROS/AFTONBLADET
Öhrström ger sig av på vespan i Florensnatten.

– Hela laget har fått träffa Rocco Commisso och det känns väldigt positivt med honom. Han är uppvuxen och bor i USA, han har spelat fotboll själv och vet vilken status amerikanska damlandslaget har. Han har varit på flera av våra matcher och har visat att han vill satsa på damlaget. 

Det låter som du kan bli kvar i Italien ett tag till?

– Hahaha, ja, och jag som bara skulle stanna i sex månader, säger Stéphanie Öhrström.