Konfucius har Sydkoreas landslag i sitt järngrepp

Patrik Lundberg

Sydkoreas VM-mardröm heter varken Berg, Vela eller Werner.

Han heter Konfucius.

Filosofen dog 479 år före Kristus, men har fortfarande landslaget i sitt järngrepp.

White Hart Lane, 17 april 2006. Tottenham Hotspurs koreanske vänsterback Lee Young-pyo drällde med bollen på egen planhalva.

Manchester Uniteds evighetsmaskin, landsmannen Park Ji-Sung, stressade Lee in i eget straffområde, varpå Park fick en tå på bollen.

Passningen friställde Uniteds Wayne Rooney som i sin tur smekte in bollen i nätmaskorna. Park firade målet som sig bör, och den brittiska presskåren hyllade hans insats.

I hemlandet lät det annorlunda.

Koreanerna rasade över att Park firade. Enligt dem borde han gått raka vägen till Lee Young-pyo och bett om ursäkt.

Yngre kursare bugade för mig

Jag såg matchen, men likt resten av världen missade jag det K-drama som utspelade sig. Det blev jag varse året efter, då jag flyttade till mitt födelseland Sydkorea.

När jag började plugga frågade alla kursare om min ålder. De var tvungna att veta, annars visste de inte hur de skulle bemöta mig.

Yngre kursare bugade för mig. När jag skakade hand med dem la de dessutom sin vänsterhand ovanpå vårt handslag, för att visa sin vördnad.

Samma år sökte jag upp min biologiska familj. Återföreningen blev en känslostorm, men också en social prövning.

En äldre manlig kusin skällde ut mig då jag glömde att buga för honom. En äldre kvinnlig kusin gav mig en dödsblick då jag på stabbig koreanska råkade tilltala henne som yngre.

När min storebror och jag umgicks ensamma höll han låda och skojade. När vi var med våra äldre släktingar sa han inte ett knyst.

En sorts hederskultur

Det grundade sig i koreanernas statsideologi. Konfucianismen härstammar från den kinesiske filosofen Konfucius (551-479 f.kr.) och handlar lite förenklat om att veta sin plats.

En sorts hederskultur: Du ska visa respekt mot den som är dig överordnad. Män står över kvinnor, äldre står över yngre, och så vidare.

Addera de kollektiva elementen från Jantelagen, så har vi konfucianismen i ett nötskal.

Fotbollsproffs var inte undantagna, fick jag veta. Tvärtom hade de alltid hämmats av Konfucius.

Det ansågs skamligt att inte ta universitetsexamen före sitt första proffskontrakt. Det var också skamligt, och näst intill omöjligt, att skippa den två år långa militärtjänstgöringen.

Manchester Uniteds Park Ji-Sung pluggade på universitetet före sitt proffsäventyr. Militären slapp han tack vare sina plattfötter. 

Men han fick inte fira sin assist mot Tottenham. Park skulle veta sin plats, be om förlåtelse och återupprätta den fyra år äldre Lee Young-pyos heder.

Hiddink: ”Det var jättesvårt”

När jag hörde det började jag gräva i Sydkoreas VM-succé 2002. Landslaget hade tidigare deltagit i fem världsmästerskap utan att vinna en match. Nu nådde man semifinal.

Världsmedierna beskrev framgången som en slumpartartad blandning av hemmaplan, hemmadomare och en gyllene generation.

Koreanernas hemlighet var en annan.

Guus Hiddink var en mästare på detaljer. När han inför VM 2002 tog över Sydkorea hade han självfallet läst på om konfucianismen.

Men det var värre än han anat. Hierarkierna var nästan starkare inom fotbollen än ute i samhället.

I omklädningsrummet var spelarna uppdelade efter ålder och status. Yngre spelare var tvungna att buga och hälsa med två händer. De vågade inte ens tilltala äldre spelare.

Så var det även i matchsituationer, avslöjade Hiddink 15 år senare under en föreläsning på Groningens universitet i Nederländerna.

”Jag fick lära dem att ta egna beslut på planen. Det var jättesvårt.”

Mitt i ett anfall kunde en bollförande yngling stanna upp och vänta in lagets ledare, ofta den äldste spelaren, för att låta denne gå på avslut.

En äldre vaktmästare kunde få en tränare att ändra startelva

Om den högste i hierarkin inte höll sig framme låste det sig för medspelarna.

”Chansen fick hellre gå till spillo.”

Ett annat problem var att sydkoreanska lag ibland omkullkastade sin taktik tätt inpå viktiga matcher.

Förklaringen: En pappa, en farfar eller till och med en äldre vaktmästare kunde få en tränare att ändra både startelva och spelsystem.

Förbundskapten Hiddink gillade läget. Han bejakade det kollektiva tänket, men försökte samtidigt strypa konfucianismens destruktiva aspekter.

Grupperingarna vid de gemensamma måltiderna slopades.

Yngre och äldre spelare tvingades umgås i omklädningsrummet och på fritiden.

Alla spelare skulle betrakta varandra som likvärdiga.

Blev rikligt belönad för succén

Guus Hiddink testade att peta rutinerade rävar till förmån för unga talanger. Allt för att skapa en jämlik atmosfär och ge rum för kreativitet.

Draget lyckades. I hemma-VM slog ”Taeguk Warriors” ut stornationer som Portugal, Italien och Spanien. Och blåbäret Sydkorea blev första icke europeiska eller sydamerikanska lag att nå semifinal sedan 1930.

Bragden gjorde Guus Hiddink till nationalhjälte: Han blev Sydkoreas första hedersmedborgare, fick livstids fria resor med Korean Air och en lyxvilla på paradisön Jeju Island.

När holländaren lämnade sitt ämbete gick det utför. Fotbollens infrastruktur förbättrades förvisso: Fler fans, fler spelare och fler klubbar.

På planen och i omklädningsrummet blev det som förr.

Landslaget dalade till plats 61 på världsrankingen, bakom nationer som Burkina Faso och Kap Verde.

I höstas tändes ett ljus, då tyske förbundskaptenen Uli Stielike fick foten mitt under ett krisartat VM-kval.

Vid ett informellt möte uppgavs förbundet ha erbjudit Guus Hiddink en fri roll inom organisationen. Han ska ha fått välja mellan poster som landslagschef, coach och rådgivare.

Men holländaren tackade nej.

Höll andan när Nordkoreas diktator hälsade

Tjänsten som förbundskapten gick till tidigare landslagsspelaren Shin Tae-yong, vilken på åtta landskamper under 2018 har testat lika många startelvor samt fem olika spelsystem.

Så ja: Konfucianismen, den lever kvar på Koreahalvön.

Den som tvivlar på dess styrka missade en detalj när Nordkoreas diktator Kim Jong-un för några månader sedan mötte Sydkoreas president Moon Jae-in.

Handslaget.

Jag och 50 miljoner sydkoreaner höll andan under ledarnas evighetslånga handskakning. När Kim Jong-un slutligen la sin vänsterhand över duons gemensamma handslag kunde vi andas ut.

Världens mest hänsynslösa diktator visade vördnad för den betydligt äldre president Moon. Allt annat hade trappat upp spänningarna på Koreahalvön.

Fotbollsspelarna har heller inte förändrats, nämnvärt. I vintras intervjuades Tottenhams koreanske vänsteranfallare Son Heung-min efter att ha blivit matchens lirare i en Premier League-fajt.

Bredvid honom stod lagkamraten och storstjärnan Harry Kane. Son såg obekväm ut och ville hellre prata om sin anfallspartner.

”Jag lär mig av Harry trots att han är ett år yngre än vad jag är”, sa Son.

Son måste snart återvända till Sydkorea

Ingen vet hur länge Son blir kvar i Tottenham. Den vindsnabbe 25-åringen måste återvända till Sydkorea och påbörja sin militärtjänst innan han fyller 28.

Men först ska han spela VM. Förbundskapten Shin har pekat ut Son som lagets ledare och gett honom en nyckelroll som ”falsk nia”. Trots att många spelare är äldre har Son alltså fått högst status i landslaget.

Veteranen Jung Woo-youngs gräl med Son efter genrepet mot Bolivia kan vara ett tecken på missnöje över detta.

Frågan är nu hur det går i öppningsmatchen mot Sverige. Tänk om Andreas Granqvist raderar ut Son. Vågar resterande spelare ta egna initiativ?

Eller om Son i sin nya, centrala roll tar fel löpningar. Har någon mod att tala honom till rätta?

Svaret är inte så enkelt som det låter.

Det var det heller inte för Park Ji-sung. Efter kritikstormen 2006 uppgav Manchesterspelaren, via sina presskontakter, att det kändes obehagligt att prata om sin assist på White Hart Lane.

Vad han inte berättade, och som tevekamerorna missade, det var vad han faktiskt gjorde i smyg.

Efter sitt firande joggade Park förbi Lee Young-pyo, bad om ursäkt och kramade hans hand.

LÄS MER: Stor guide till VM – lag för lag
LÄS MER: Alla artiklar om fotbolls-VM
LÄS MER: VM i tv – så sänds matcherna
LÄS MER: Alla trupper – spelare för spelare
LÄS MER: Resultat i fotbolls-VM – live och tabeller