Så hyllar Assyriska döde Eddie Moussa

Gratis inträde och specialgjort matchställ

helskärm

Gratis inträde, tal, sång och specialgjort matchställ.

På söndag gör Assyriska vad klubben kan för att hylla sin döda lagkamrat.

– Vissa kommer sjunga, andra applådera och en del kommer gråta. Alla får visa sina känslor på sitt sätt, säger Assyriskas klubbchef Aydin Aho inför matchen mot Gif Sundsvall.

Busslaster med fans från Göteborg, Norrköping, Eskilstuna, Västerås och Skövde väntas anlända till Södertälje på söndag. Alla för att se Assyriska ta emot serieledaren Gif Sundsvall. Assyriska behöver vinna för att närma sig striden om de allsvenska platserna, men den här gången kan några poäng i superettan hit eller dit kvitta.

Det finns viktigare saker.

– Jag kan inte säga att vi har haft hundra procent fokus på matchen. Hoppas vi kan få ihop det på något sätt på söndag, men jag är långt ifrån säker, säger Assyriskas klubbchef Aydin Aho.

Sköts ihjäl

Anledningen är enkel och självklar.

Fotboll är en sak, ett människoliv en helt annan.

För en vecka sedan sköts en av lagets spelare och dennes bror till döds i en spellokal i Ronna. Assyriska är en klubb i sorg.

För att hedra offren har klubbens styrelse och supporterklubb arbetat hela veckan för ett specialarrangemang i samband med söndagens match.

– Styrelsen har beslutat att ge fri entré, som en gest för att bjuda in människorna i Södertälje. Dels vill vi hedra killarna och dessutom ta ställning och säga att "nu får det räcka".

Avslut i sorgearbetet

TT: Hur har veckan varit?

– Omtumlande, ordentliga svängningar. Från den inledande chocken och sedan när man förstår att det här är något som verkligen hänt, till att försöka bearbeta och fortsätta med fotbollsverksamheten.

TT: Hur har ni kunnat fokusera på fotbollen?

– Det har ju inte gått. Jag kan dra till med att vi är professionella och så, men det har ju inte gått. Vi har försökt ge spelarna det stöd vi har kunnat, och gett dem frihet. Om de inte har haft ork att träna så har de inte behövt det.

– Men det här blir ändå ett avslut i sorgearbetet även om sorgen kommer finnas kvar hela tiden. Det finns ett behov av att göra det här.

TT