”Det känns så tradigt”

Sportbladet träffade Henke efter chockbeskedet

SANT CUGAT/BARCELONA. Här lämnar Henrik Larsson Asepeyo-sjukhuset efter chockbeskedet om att hans korsband är av.

Nu är frågan när han kommer tillbaka.

Eller om...

- Jag kan inte svara på det. Det här är en annorlunda skada, säger han till Sportbladet.

Som enda tidning var Sportbladet på plats när Larsson vid sextiden i går kväll kom ut från sjukhuset där han opererats tidigare på dagen.

Han tog sig fram med hjälp av kryckor.

Som stöd hade han med sig lagkamraterna Carles Puyol och Giovanni van Bronckhorst samt klubbläkaren Lluis Til. De hjälptes åt att skriva ut Larsson i receptionen innan de vandrade ut genom glasdörrarna.

Värre än befarat

Precis utanför entrén hjälpte Puyol och van Bronckhorst Larsson att komma ner i passagerarsätet på en svart lyxbil.

van Bronckhorst skjutsade sedan Larsson till hemmet i Gaua, någon mil utanför Barcelona. Det innebar slutet på en dramatisk dag.

När läkarna vid elvatiden gjorde en så kallad titthålsoperation - varade en knapp halvtimme - upptäckte man att Larssons skada i vänster knä var värre än befarat.

Förutom löst brosk upptäckte man också skador på brosket i knät, samt att främre korsbandet var av. Nu talar läkarna om sex månader innan Larsson kan vara tillbaka, men ingen vet säkert. Inte ens om han kan spela fotboll på toppnivå igen.

- Det är som det är. Det är inte roligt, sa Larsson när Sportbladet pratade med honom i går kväll.

Det lät tidigt på dig som att du trodde skadan var allvarligare än de första rapporterna (som pratade om sex veckor)?

- Man har ju tankar som går runt i huvudet när man får en skada. Jag trodde väl att det skulle vara illa, men inte så här illa. Men så är det. Det har hänt nu och jag kan inte ändra på det.

"Jag försöker fortfarande förstå"

Hur tog du beskedet om att korsbandet var av?

- Hur tar man såna besked egentligen... Jag vet inte... Jag försöker fortfarande förstå hela innebörden. Jag ska ringa lite folk och kolla. Jag menar, det är en språkbarriär, och de är hjälpsamma allihopa, men jag behöver fortfarande lite mer förklaringar. Jag ska ringa i morgon (läs i dag), nu ska jag bara ta det lugnt.

Hur går dina tankar kring framtiden?

- Jag vet inte vad som händer. Det kan jag inte svara på. Som jag sa, jag måste ringa lite samtal och kolla så jag förstår vad som gäller. Så får jag ta ställning till vad som händer efter det.

- Jag ska göra det som är bäst för mig. Var det är, om det är här eller någonannanstans, det får vi se.

Du har ett och ett halvt år kvar på ditt kontrakt. Är du helt inställd på att du kommer tillbaka och spelar i Barcelona igen?

- För tillfället tänker jag inte på någonting, förutom mig själv. Nu för tillfället är det liksom bara att förstå hela innebörden av den här skadan. Sen efter det, när jag har lite mer kött på benen, så får jag ta ställning till alltihop.

Det är många som följer dig och som ställer sig frågan om du orkar komma tillbaka efter det här. Gör du det?

- Jag kan inte svara på det i dag. Jag får tänka, ringa lite och prata lite med folk, innan jag talar om vad som händer. Det ska vara det bästa för mig. Men jag vet inte tillräckligt om detta än för att kunna säga något.

- Jag vet om att det är en lång väg hur som helst. Jag har gått igenom något liknande tidigare, även om det inte var samma skada, så har jag ändå gått igenom en konvalescens. Och jag vet vilket jobb som krävs av mig. Jag vet hur mycket energi, hur mycket kraft det kostar att komma tillbaka.

"Det är en jobbig resa"

Menar du att det är positivt eller negativt att du gått igenom det tidigare?

- Det är både positivt och negativt. Första gången vet man ingenting hur det känns. Nu vet jag vad som väntar. Att det är en jobbig resa helt enkelt.

Det låter inte som att du är hundra procent säker på att du kommer tillbaka?

- Jag kan inte svara på det. Det här är en annorlunda skada. Benbrott det växer ihop, va. Det vet man om. Men alltså det här... Jag vet inte vad det är för exakt operation som krävs. Hur många det är som kommer tillbaka efter en sån här skada.

- Medan benbrott, det hade man ju hört lite mer om. Jag måste få mer information om detta. Vad som krävs. Vilket som är det bästa sättet. Det är det jag vill göra först och främst, innan jag säger att jag är tillbaka om sex månader, eller jag är tillbaka om nio månader.

"De lider med mig"

Två av dina lagkamrater följde med dig till sjukhuset, och flera andra har uttryckt sitt stöd för dig. Det måste kännas skönt?

- Givetvis lider de med mig. Det gör man när lagkamrater bli skadade. Så är det.

- Det känns så jäkla tradigt just nu.

- För man vet ju om vad man har lagt ner på försäsongen, hur mycket man önskar att spela fotboll. Hur mycket man missar. Så att, de har empati, och det är glädjande.

Redan innan gårdagens operation gjorde Larsson klart att om det var illa med korsbandet ville han avvakta ytterligare ingrepp.

Nu återstår att se var, när och hur en korsbandsoperation ska gå till.

- Jag älskar att spela fotboll, så på ett sånt här sätt vill jag inte sluta. Men jag vet liksom inte vad som händer.

De närmaste dagarna har Larsson ordinerats vila i hemmet.

Under tiden får han möjlighet att fundera över sitt kanske viktigaste beslut i karriären...