Daniel och Henrik Sedin lägger av

Per Bjurman

NEW YORK. Tre matcher återstår.

Sedan är två av den svenska hockeyhistoriens största karriärer över.

Daniel och Henrik Sedin lägger av.

– Jag ska inte säga att det varit ett lätt beslut, men det har lutat i den här riktningen sedan i julas, säger Henrik till Sportbladet och avslöjar samtidigt att de hyllade tvillingarna stannar i Vancouver åtminstone ett år.

Beskedet kom om inte som en blixt från klar himmel så ändå tämligen överraskande under måndagen:

Bröderna Sedin knyter efter arton år i NHL av sig skridskorna för gott när Vancouver Canucks spelat sin sista grundseriematch på lördag.

”Vi startade den här säsongen med inställningen att vi skulle ta beslut i den här frågan efter säsongsavslutningen. Men det stod efter diskussioner med våra familjer under året klart att det här blir vår sista säsong. Det här känns rätt för oss”, hälsade de 37-åriga tvillingarna från Örnsköldsvik  i ett brev till Canucks-fansen.

När vi någon timme senare når Henrik på telefon är kaoset i full gång i den västkanadensiska hockeymetropolen.

– Jo, säger han, det har blivit en hel del uppståndelse här uppe. Det är mycket med media och så just nu.

”Både det bästa och det sämsta”

Ja, undra på det. Ni slutar efter arton långa säsonger. Har det varit ett lätt beslut att ta?

– Jag ska inte ska inte säga att det varit lätt, men det har efter mycket funderande och diskuterande lutat i den här riktningen åtminstone sedan i julas. Vi har inte velat säga något om det, man vill liksom inte störa laget med sådant, men nu kändes det som rätt läge att meddela vad vi bestämt oss för.

Hur känns det nu då, när det är officiellt?

– Jo, det känns bra. Vi känner att det här är rätt, det är dags. Men som sagt, det har blivit lite mycket här på morgonen.

Går det så här på direkten att sammanfatta största höjdpunkt och besvikelse under er långa karriär?

– Det är samma sak. Stanley Cup-finalen 2011. Att vi tog oss dit med Canucks det året var det allra roligaste, och att vi sedan förlorade mot Boston var det allra tråkigaste. Det sitter ihop, både det bästa och det sämsta.

Med Tre Kronor då? Ni vann exempelvis OS med Tre Kronor 2006?

– Ja, det var såklart väldigt stort, men jag håller nog faktiskt VM-guldet i Globen 2013 ännu högre. Då hade vi en betydligt större roll i laget , det var hemma i Sverige och vi fick komma hem och sätta en slutpunkt med guld. Det var verkligen en helt fantastisk upplevelse, definitivt bland det bästa vi varit med om.

Blir kvar i Vancouver

Nu är det tre matcher kvar med Canucks, mot  Vegas och Arizona hemma i Vancouver och så borta mot Edmonton på lördag. Hur kommer det att bli, om du får gissa?

– Jag vet inte, vi får se. Vi får hit familj och vänner från Sverige och är glada över att de kan komma och se våra sista matcher. Det känns som det viktigaste just nu.

Det kommer en och annan svensk journalist också, kan jag meddela.

– Ha ha, jaså, jaha, det också....

Tror du det blir emotionellt, till exempel i allra sista hemmamatchen på torsdag?

– Det kan det säkert bli, men vi har sagt åt killarna i laget att vi vill att allt är som vanligt, att vi laddar på precis samma sätt som alltid och går ut och försöker vinna matcherna.

Sedan då, vad händer? Flyttar ni hem eller stannar ni kvar i Vancouver?

– På lång sikt får vi se hur det blir, men till att börja med stannar vi kvar här borta. Åtminstone över nästa säsong. Det är så vi sagt, det känns bäst för oss och våra familjer.

Kort sagt:
De som hoppas att tvillingarna Sedin ska komma hem och hjälpa Modo att ta steget tillbaka upp i SHL igen kan sluta hoppas.

Daniel och Henrik avslutar sina gloriösa karriärer i staden där de blev två av hockeyvärldens största ikoner.