”Klubbhjärtat större än dollartecken”
Uppdaterad 2019-06-28 | Publicerad 2015-07-25
Djurgårdens hemvändare Patrick Thoresen om att vara tillbaka, avsluta i Norge och mobiltäckningen i Värmland
Han berättar att han är i extas och att det pirrar i kroppen.
Patrick Thoresen, 31, är tillbaka i Djurgården och beskriver hur stort hjärtat för klubben faktiskt är:
– Betydligt större än dollartecken, säger den norske stjärnan i en öppenhjärtig intervju.
Rankning: SHL:s bästa hemvändare 2015
En hårdjobbare, en lagspelare – samtidigt poänggörare.
Egenskaper som snabbt gjorde Patrick Thoresen till en publikfavorit i Djurgården mellan 2004-06 och trots att det då bara blev två säsonger i klubben knöts starka band på kort tid. Så starka att han nu, tio år senare, har valt att lämna sedelbuntarna i Ryssland för att återvända till Stockholm.
Och han tvekade aldrig.
– Det var vid årsskiftet som jag fick ett mejl av K-G (Stoppel, Djurgårdens vice vd) och då började vår kommunikation, berättar Thoresen som efter förra sejouren i Djurgården bland annat hunnit med två NHL-säsonger och sex år i Ryssland.
– Men det var i mars någon gång som jag bestämde mig. Jag fick ta några rundor med mig själv, men Djurgården kändes jäkligt bra. Det var inte ett så svårt val i slutändan egentligen. Jag har hela tiden haft en inre glöd och lust att komma tillbaka.
Tränat på Bosön
Den norske stjärnan har redan avverkat en träningsvecka med laget, som innehållit ett läger på Bosön, och sitter i bilen på väg till Oslo när Sportbladet pratar med honom.
Han ska hämta möbler och svär när han rullar igenom Värmland.
– Jäkligt dålig mobiltäckning här. Bara skog. Nu åker man väl på en snyting av Tollefsen också, haha.
– Nej då, men det ska faktiskt bli roligt att komma hit i vinter, till Karlstad, och möta ”norska landslaget”, fortsätter Thoresen och syftar på de fem landsmännen som spelar i Färjestad.
’Känner ingen press’
Han är värvad som den store stjärnan i Djurgården och är tänkt att leda laget den kommande säsongen.
– Men jag känner egentligen ingen press. Det är upp till mig att vara förberedd fysiskt och då vet jag att det kommer att gå bra. Det har det alltid gjort. Det har jag lärt mig genom åren.
Hur ser du själv på din roll i laget?
– Jag vill naturligtvis vara en ledarfigur. Hjälpa unga spelare som satsar mot NHL. Och förstås göra en hel del poäng.
Vad har du fått för bild av truppen så här långt?
– Det känns som en riktigt bra grupp som är tajt redan nu. En bra kemi och det är ett bra tecken. Det är jätteskönt att vara tillbaka här, det pirrar väldigt mycket i magen och jag känner mig i extas.
Hur långt kan Djurgården gå?
– Jag har ju inte sett laget på is. Men jag såg några av Leksands kvalmatcher i våras och fick se Hultström (Linus) och Sallinen (Tomi). Dessutom har jag spelat mot Matt Anderson. Det känns som att vi kan vara topp sex i grundserien och sedan kan allt hända i ett slutspel. Vi kan gå långt.
Hur svårt var det att offra pengarna i Ryssland?
– Många kanske tycker att det är korkat att jag väljer att förlora så mycket pengar. Men jag tänker inte alls på det. Jag var inställt på att förra året skulle bli det sista i Ryssland. Där är man mer som en soldat och jag var redo för nya utmaningar och ett annat liv. Ett liv med mycket mer tid för familjen.
”Ett perfekt val”
Så det känns inte konstigt att en betydligt mindre summa landar i lönekuvertet?
– Nej, frugan får låta bli att shoppa, haha. Skämt åsido, Djurgården var ett perfekt val för oss. Helheten. Och att spela inför Djurgårdens fans igen blir jäkligt roligt. Du hittar inte den stämningen någon annanstans. Järnkaminerna har en jäkligt speciell grej.
Planerar du att stanna i Djurgården karriären ut?
– Jag har alltid sagt att jag ska avsluta i Norge, i Storhamar. Men när det blir vet jag inte. Djurgården blir nog sista stoppet innan Norge, om inte New York Rangers ringer förstås, skrattar han.
Vad är det för skillnad på Djurgården i dag och det Djurgården du lämnade för tio år sedan?
– För tio år sedan satt andan i väggarna. Det var äldre spelare, Falk, Ölvestad, Ottosson, med ett stort jävlaranamma. Den andan har varit borta de senaste åren, men nu ska vi jobba för att få tillbaka den. Vi har bra ledare, bra mix mellan gammalt och ungt. Jag är övertygad om att vi kommer få tillbaka Djurgårdsdrivet, säger Thoresen som också hade nuvarande huvudtränaren Hans Särkijärvi som assisterande tränare under förra sejouren i klubben.
– Vi hade inga problem alls då, men jag tror vår relation kommer bli bättre nu. Nu vågar jag prata också. Jag lyssnar på honom och jag kan också dela med mig av mina erfarenheter, han är en öppen person som tar åt sig av information, säger norrmannen.
Sedan avslutar han:
– Sätt rubriken att det är dålig mobiltäckning i Värmland.