Doldisen bakom Joel Lundqvist förvandling
Publicerad 2018-10-01
Nytt träningsupplägg, ny skridskoskena, ny åkyta – och plötsligt har Joel Lundqvist, 36, fått en nytändning.
Mannen bakom förvandlingen är en doldis som bor på en ö i Göteborgs skärgård.
– Jag brukar säga att Joel varit som en stor 250-hästars utombordsmotor med en jäkligt liten propeller, säger Roland Johannisson, som specialiserat sig på skridskoåkning och skridskoteknik.
Frölunda har inlett SHL med tre segrar och en förlust. Förstakedjan med Joel Lundqvist, Ryan Lasch och Patrik Carlsson har visat vägen, inte minst vid de två första segermatcherna.
Lundqvist har svarat för både mål och assist i de tre inledande matcherna.
Men det mest anmärkningsvärda är att skridskoåkningen ser betydligt bättre ut. Frölundakaptenen är inte direkt känd för någon tekniskt fulländad skridskoåkning, men den här säsongen har någonting hänt.
Joel Lundqvist har sett explosivare ut och är även fräschare i slutet av sina byten.
En stor anledning till det är hårt jobb med Frölundas skridskocoach Andreas Larsson och inte minst ett samarbete med den extremt skridskointresserade Roland ”Rolle” Johannisson, 53.
– Jag har varit på Joel om det här med ny skena under många år. Jag har varit lite tjatig på honom för jag tycker han är en så skön lirare men har fått kämpa så hårt för allting. Men varje gång har han sagt att han ska iväg och köra med landslaget när det är uppehåll och jag har sagt att ”du bara smiter”, säger Johannisson och skrattar.
De två bor nära varandra i Göteborgs skärgård. Lundqvist på Hönö och Johannisson på grannön Fotö.
Skenan och radien har byggts om
I våras gjorde dock Joel Lundqvist något som varit högst ovanligt under karriären: tackade nej till Tre Kronor och VM-spel för att i stället få en lång försäsong och komma maximalt förberedd till årets säsong. Något som fick väldigt stort fokus var att förbättra skridskoåkningen.
Roland Johannisson visste vad som måste till: en ny, specialbyggd skena anpassad för just Lundqvists åkstil. Skena och åkkyta (radien) har konstruerats om.
– Joel har nu två radier på skenan. En stor och en mindre (en så kallad ”pitch”) lite längre fram på skenan. Tidigare åkte han väldigt mycket framåtlutad, han hade inte en harmonisk åkning. Man kan jämföra med att åka rullskridskor på grus, man tar stora steg och lutar sig framåt, säger Johannisson.
– Jag ville få upp hans överkropp och blick. Den nya skenan gör att Joel inte tillåts luta sig framåt på samma sätt, då tippar han över. Sedan har han också mycket mer stål i isen, vilket gör att längden på skären ökar.
Vidare har den så kallade skålen på Joel Lundqvists skena gjorts några grader flackare för att inte vara så vass att den nyper fast för mycket i isen.
Från läktarplats syns stor skillnad på åkningen och huvudpersonen själv upplever samma sak.
– Ja, jag känner att jag kan åka fortare, har mer tryck i vissa backcheck-situationer. Jag blir inte frånåkt utan hinner snarare ikapp folk, så det är positivt, säger Joel Lundqvist, ler lite snett och fortsätter:
– Jag är ganska stark i benen men har inte utnyttjat det riktigt utan blivit ganska trött. Nu kan jag använda det jag har på ett bättre sätt och åkningen blir mer ekonomisk. Tidigare har jag fått slita hårt för min åkning och tempot i matcherna bara skruvas upp. Det handlar bara om några få procent men gör stor skillnad.
En nödvändighet för att hänga med
Roland Johannisson är uppvuxen i Stockholm och spelade hockey tillsammans med bland andra Charles Berglund och Detroit-scouten Håkan Andersson. Johannisson jobbade aktivt med skridskoteknik med Frölunda säsongen 2010/11. Nu gör han det på sin lediga tid med enskilda spelare vid sidan av det ordinarie jobbet som ambulansförare. Johannisson har bland annat jobbat nära den förre Detroit-forwarden Joakim Andersson, numera i HV71.
– Vi är inte färdiga än med Joel, vi är inte nöjda förrän allt sitter. Det går att lära gamla hundar att sitta. Att Joel vid den här åldern fortfarande är nyfiken och vill utforska är strongt av honom, säger Johannisson.
Lundqvist själv ser förändringen och förbättringen av sin skridskoåkning som mer eller mindre än nödvändighet för att fortsätta vara på toppnivå:
– Jag var tvungen att jobba med den här biten för att inte bli frånåkt, det går inte att ploga sig fram längre. Kan jag bara bli någon procent bättre är jag tacksam för det – och jag känner verkligen skillnad.
Du tackade nej till Tre Kronor i våras, är landslaget ett avslutat kapitel?
– Jag har inte stängt dörren där, det har alltid varit en målbild för mig att sträva dit för att prestera så bra jag kan. Sedan är det många saker som spelar in, inte minst måste jag vara tillräckligt bra.
