Genialiskt eller idiotiskt av Djurgården?
Övergången som delar hockeysverige kan avgöra Djurgårdens öde i vinter
TIERP. Brynäs och Djurgården mätte krafterna i en av säsongens första träningsmatcher
Den största snackisen?
Han var inte ens på isen.
Att tycka och tänka för mycket om spelare och lag efter en ynka träningsmatch i augusti blir bara oseriöst. Sett till förutsättningarna var det en helt okej match som Djurgården till slut vann med 3–2.
Några av nyförvärven såg bra ut och jag sticker redan nu ut hakan och säger att Brynäs har gjort ett fynd i budgetvärvningen från AIK, Eric Norin.
Ett Djurgården, som var bra redan förra säsongen, blir ännu bättre nu med stjärncentrarna Andreas Engqvist (måtte han få vara frisk) och återvändaren Jacob Josefson.
En av få ordinarie spelare som inte fanns på isen i lilla Tierps ishall var nyförvärvet Dick Axelsson. ”Lite känning i ett knä”, berättade tränare Robert Ohlsson före nedsläpp.
Djurgårdens förra säsong kan bara beskrivas som succé. Efter ett turbulent debutår hittade Ohlsson och övriga tränarstaben rätt med både spelarmaterial och spelsystem.
Stundtals spelade Djurgården den mest underhållande ishockeyn i SHL. Definitivt den snabbaste.
Och det var även effektivt.
En värvning som retade upp många
Utan sina två främsta spelare (Engqvist och Bourque) var stockholmarna nära att nå SM-final.
Kontinuiteten var en av förklaringarna till Djurgårdens framgångsrika säsong. Laget var i stort sett identiskt med det som avslutade säsongen före. Den här säsongen är det återigen större omsättning i truppen och det återstår att se hur det påverkar.
En spelare som kommit in och var en värvning som förvånade många var Dick Axelsson, 31. Han lämnade Djurgården för snart tio år sedan efter en infekterad historia och har på senare år retat upp många djurgårdsfans när han på sociala medier flörtat med ärkerivalen AIK.
Förra säsongen var Djurgården en väl fungerande lagmaskin med överraskande offensiv spets.
Är det då idiotiskt eller genialiskt av sportchef Joakim Eriksson att i det här läget plocka in puckgeniet och ”problembarnet” från Huddinge? Jag är övertygad om att det var en fråga som stöttes och blöttes en hel del på Joakim Erikssons kontor innan allt blev klart.
En uppsida som är enorm
Rätt eller fel är också en fråga som delar de hockeymänniskor jag har pratat med sedan övergången blev offentlig.
Eller ”delar” är fel ord, det är definitivt fler som skakat på huvudet än som nickat gillande. Varför tar Djurgården risken att värva Axelsson nu?
Inte minst inom djurgårdsfamiljen är det många tidigare tunga profiler som tvivlar.
Själv är jag splittrad.
Jag har skrivit det många gånger förut: En Dick Axelsson på humör har få övermän i SHL, eller vi kan involvera hela Europa här.
Det finns som sagt en offensiv uppsida som är enorm.
Det finns en baksida också.
Dick Axelsson vill spela ishockey på sitt sätt för att fungera som bäst. Det har inte alltid varit synonymt med vad som över tid är bäst för laget.
Det kan finnas en lättja, en odisciplin, ett kroppsspråk och en bristande arbetsmoral som kan såra ett hårt jobbande kollektiv.
Jag har redan hört att det suckats lite i djurgårdsleden över Axelssons fysiska form och att han kanske inte direkt går genom eld för att spela alla försäsongsmatcher.
Kommer göra minst 40 poäng
Dick Axelsson må ha sina fel och brister. Han är en oerhört viktig profil i en liga som allt mer går mot att alla ska vara A4. Men Djurgårdens och Joakim Erikssons huvuduppgift är inte att lyfta fram profiler, det är att göra laget bättre, vinna matcher och helst vinna mästerskap.
Jag är övertygad om att Dick Axelsson kommer att lyfta Djurgårdens offensiv i vinter och någorlunda skadefria säkert ligga över 40 poäng. Och ska han någon gång återvända är det kanske nu när Djurgården har en trygghet och en stomme som håller toppklass i SHL.
Om han sett över hela säsongen gör Djurgården bättre…?
Där är jag inte lika säker, men någonstans hoppas jag det.
