”Finns inget liv efter travet – ska dö här”
Travlegendaren i stor intervju om • Lördagens storloppsvinst • Vägen tillbaka ur mörkret
Publicerad 2023-05-09
Johan Untersteiner vann under lördagen Kungapokalen med Dancer Brodde.
Vid sidan stod pappa Peter och njöt – i dubbel bemärkelse.
Både av segern, men också över sin nyfunna harmoni i vardagen.
– Min deppighet är som bortblåst och nu älskar jag livet som det är, säger han.
Den 1 januari 2022 slog far och son Untersteiner sina påsar ihop – och blev av bara farten Sveriges största travstall med runt 200 hästar.
Under lördagen fick superduon lön för mödan då fyraårige talangen Dancer Brodde spårade varje meter av Kungapokalen.
Vid sidan stod en något rörd legendar och sken ikapp med solen.
– Det kändes givetvis jättebra och var härligt att allting klaffade, även om jag inte var överraskad på något vis. Detta är något extra till häst men det ska ändå fungera i allvarets stund. Man lägger ner hela sin själ och vet hur svårt det är att lyckas, berättar Peter.
”En dröm som gått i uppfyllelse”
När var du sådär glad och stolt senast?
– Det är en av grejerna som drivit mig i livet, att jag blir barnsligt glad när jag vinner vissa lopp. Man vet vilken happening det är för ägare och skötare och något som sporrar en under året. Slutar man glädjas när man lyckas så är det inget som driver en längre.
Att stå vid sidan och följa loppen är sällan lätt för de inblandade. Peter själv har dock växt in i rollen på senare år och tycks vara nästa lika samlad som chefen hans.
– När Johan började köra var jag väldigt nervös. Han har dock visat att han behärskar det här och har väldigt bra nerver när det drar ihop sig, vilket så klart är en jättestyrka. Johan är nog coolare och vassare som kusk än vad jag är.
Vilka känslor bubblar egentligen inombords för en far när han ser sin son lyckas på de största av scener?
– Det är en dröm som gått i uppfyllelse. Jag har haft ett underbart travliv och kan Johan få lika mycket glädje av sitt så är det bara att gratulera. En del tränarbarn blir ju inte intresserade när de ser hur mycket jobb det är bakom kulisserna. Jag var dock jätteglad när han frivilligt cyklade till stallet efter skolan. Nu kan vi dela sorgen och glädjen tillsammans, vilket är underbart och förlänger min karriär.
”Vi kan ha en internationell stjärna”
Varken häst eller kusk gjorde några misstag i jakten på en miljon kronor och evig ära. Via en snabb start var spetsstriden avgjord på några steg. Tempot kunde strypas till rena promenadtakten och sedan var det spel mot ett mål för segermaskinen från Halmstad.
Bedazzled Sox och Tetrick Wania gjorde så gott de kunde men åt vinnaren fanns inget att göra. Den här dagen bar Dancer Brodde kungakronan från start till mål.
Och några tankar på att abdikera tycks inte finnas.
– Han har potential att inte bara vara en årgångshäst. Med lite flyt så kan vi ha en internationell stjärna. Jag tycker inte att det är att överdriva. Under vintern har han inte stått över en enda träningsdag och det är ofta de hästarna som blir bäst.
– Jag minns att Kjell P Dahlström brukade säga: "Ina Scot är aldrig förkyld. Andra i stallet blev det, men aldrig hon."
Vad krävs egentligen av Dancer Brodde för att gå från att vara en unghäststjärna, till att ta klivet in i den äldre eliten som femåring?
– Han behöver bara utveckla några smågrejer. Om det är rätt häst så utvecklar han det själv.
”Jag vill väldigt gärna ha honom”
Innan man kan börja drömma om Elitlopp och nappatag med San Moteur & Co så väntar i år bland annat starter i Breeders Crown och Derbyt. Tyvärr skaver det en smula för stallet att hästen missar ett klassiskt lopp på hemmaplan i sommar, ett som Untersteiners faktiskt till dags datum aldrig segrat i.
– Dessvärre är han inte anmäld till Sprintermästaren, ett lopp han hade varit som gjord för. Det blev något fel för ägaren i samband med anmälan. Och någon start i Fyraåringseliten under Elitloppshelgen blir det heller inte. Johan vill absolut inte det eftersom det kan kosta mer än det ger. Vi tänker mer långsiktigt än så.
Familjen Untersteiner är vana vid att visa framfötterna denna finalhelg på Åby. Faktum är att detta var tredje segern i Konung Gustaf V:s Pokal under de åtta senaste åren, en mer än exempelvis Örjan Kihlström mäktat med.
Johan vann även 2020 med Jerry Riordans Aetos Kronos, och Peter ville inte vara mycket sämre han när Poet Broline segrade fyra år tidigare.
Sagan om Dancer Brodde började 2019. Hästen är efter världsstjärnan Bold Eagle och talangen Dancing in Thehall. Den senare avslutade sin karriär just hos Peter, men var efter några tuffa säsonger i USA sliten i kroppen.
Det blev bara två starter totalt på svensk mark för jänkarimporten, innan ett lugnt och stilla liv i avelsboxen tog vid. Och när hennes förstfödda dök upp på auktion var Halmstadtränaren där och högg som en kobra.
– Jag har bra koll på Brodda Stuteris hästar och sa till Kjelle Sten: ”Jag vill väldigt gärna ha honom. Sedan får du bjuda så långt din plånbok räcker.” Varje häst jag tipsat Kjelle om har han fått. Han brukar inte ge sig, säger Peter och skrattar.
”Resultaten var inte som vi önskade”
Och vilket lyckoköp detta blev! Dancer Brodde vann fyra av sina fem inledande starter, även om han i sina tre första starter slog på en galopp på grund av rädsla för grusstänk. Sakta men säkert har polletten trillat ner och fyraåringen ståtar för dagen med fem raka vinster.
Helgens succé till trots, tro inte att stallet vilar på hanen. 29 egentränade hästar selas ut inom fyra dagar i början av den nya arbetsveckan. Lyckligtvis kunde man ta sig tid att fira vinsten i Kungapokalen.
– Vi hade kalas samma kväll eftersom barnbarnet Casper fyllde fyra år. Det blev ingen skumpa men väl andra goda drycker.
Stallet går som tåget efter sammanslagningen och under fjolåret blev det drygt 27 miljoner inkört till glada hästägare, trots en del växtvärk de inledande månaderna.
– Första halvåret var faktiskt rätt jobbigt. Vi slog ihop oss 2022, efter min personliga svacka, och det var lite inkörningsproblem. Resultaten var inte som vi önskade och det tog lite tid med personalen innan alla strävade åt samma håll. Nu har vi kommit in i väldigt bra rutiner och andra halvåret i fjol var vi riktigt nöjda med.
Peter berättar vidare att han är mycket nöjd med bredden i stallet, som består av totalt drygt 200 hästar. Treåringarna har börjat visa upp sig och ännu så länge tyder mycket på glada minner när Untersteiners gör bokslut vid årsskiftet.
”Vi har haft rent samvete”
Storloppssegrar som helgens värmer i vårluften. De senaste månaderna och åren har dock som bekant inte varit de allra lättaste, varken för Johan eller Peter.
Den tidigare dömdes i fjol, mot sitt nekande, till dagsböter för två fall av djurplågeri. Efter en lång tid av ovisshet fick Johan dock förra månaden upprättelse i hovrätten.
– Det är klart att det känns skönt att jag blivit frikänd, inget snack om det. Men jag personligen kan tycka att det är en riktigt tråkig situation, jag är bara en av flera som på senare tid drabbats av det här. Här har systemet fallerat och jag hoppas vi slipper detta i fortsättningen, sa han till Trav365 då.
Pappa Peter har givetvis följt sonens kamp för rättvisa på nära håll.
– Varken han eller jag har faktiskt mått sådär jättedåligt av det eftersom vi har haft helt rent samvete. Vi älskar våra hästar och brukar krama dem. Det här var dock en jättetråkig grej, när man får en sådan stämpel, och man vet aldrig vad som händer i domstolar.
Han har själv också tagit sig igenom mörka tider och tidigare öppenhjärtigt berättat om sin egen kamp med tillfällig psykisk ohälsa.
– Jag var riktigt nere i källaren emellanåt och hade ingen livsglädje. Har man inte sovit på två, tre månader så slås alla funktioner ut. Då gjorde det ont att leva och det var tortyr. Man intalade sig själv att man var helt värdelös och inte räckte till någonstans, sa han i samband med en intervju förra sommaren.
”De får gärna skyffla ner mig där”
Ett knappt år senare verkar det vara en pånyttfödd man som tack vare familjen, och hästarna, återfunnit harmonin i livet.
– Jag mår allmänt bra, har underbar energi om dagarna, och tar inga mediciner. Jag älskar livet som det är nu och har kvar alla underbara ägare. Tidigare blev allt en belastning eftersom jag var utbränd. Det fanns en tid då det höll på att gå åt skogen men jag tror aldrig att jag kommer dit igen.
Istället kan det mesta krutet läggas på hästarna – och de tvåbenta.
– Jag sprider glädje hos personalen och sånt är också jätteviktigt. Min deppighet är som bortblåst och nu är jag som jag ska vara.
Hur annorlunda tror du att ditt liv hade sett ut i dag om du trots allt fortsatt driva egen verksamhet?
– Antingen hade jag fått lägga av helt, eller haft ett stall med åtta hästar.
Att vara nummer två i stallet kan ibland vara svårt. Så verkar dock inte vara fallet för Peter som gladeligen tog sig an uppdraget.
– Jag har inte sett någon nackdel än att vara andreman och har inga problem med att inte ha det sista ordet. Det är så det ska vara vid ett bra generationsskifte, att den ene måste backa ett steg. Nu har vi en ny chef i företaget och det är det som gäller, vilket verkligen känns bra, även om jag också drar ett stort lass.
Du har hunnit bli 62 år och är, ditt ungdomliga utseende till trots, kanske inte en duvunge längre. Har du börjat titta i kristallkulan och funderat hur en framtid utan travet kan se ut?
– Nehej, det finns inget liv efter travet för mig. Jag ska dö här på slingan och har lagt en sten framför stallet och skrivit ”Untersteiner” på den, så de får gärna skyffla ner mig där, avslutar Peter och skrattar varmt.
