”Det är det tråkigaste som har hänt i mitt liv”

Veijo Heiskanen om de tuffa åren – och vägen tillbaka: ”Jag har fler positiva tankar i huvudet nu än i somras”

Veijo Heiskanen, 64, tvingade se sitt hem sedan 27 år, Balltorp, rivas.

I samband med det togs beslutet att flytta till Finland.

– Det är det tråkigaste som har hänt i mitt liv, säger han.

Veijo Heiskanen tillhörde under flera decennier Nordens främsta travtränare.

I samband med att träningsanläggningen Balltorp avvecklades, något Trav365 skrivit om tidigare, tvingades han till ett svårt beslut: stanna i Sverige, eller flytta till Finland.

Valet föll på det senare.

– Det är skrämmande, såna minnen jag har därifrån. Det känns konstigt, sorgligt och vemodigt, jag blir verkligen ledsen, kan inte beskriva känslan riktigt. Det kändes i hjärtat när jag var där och såg hur det blivit, berättade han till Trav365 i somras.

”Fortfarande jobbigt att tänka på”

Än i dag, ett knappt halvår senare, väcker rivningen av Balltorp starka känslor hos Veijo som höll till där under 27 års tid.

– Det är det tråkigaste som har hänt i mitt liv. Jag hade aldrig flyttat därifrån om det inte behövts. Det är fortfarande jobbigt att tänka på.

Heiskanen och hans dåvarande partner, Henna Halme, började om på ny kula på Vermo travbana, med runt 20 hästar till antalet.

Sambon var chef och Veijo, med sin mångåriga expertis, ett slags allt i allo.

De båda är inte längre ihop men Veijo hjälper fortfarande till i stallet några dagar i veckan.

Han har dessutom behållit sin tränarlicens och ansvarar just nu för en häst.

Är det en blivande världsstjärna?

– Nej, det är det inte men ändå en rätt så bra häst med nästan miljonen på kontot. Han heter Callela Ikaros och har i vinter slutat tvåa, trea, tvåa.

”Jag kommer att bli helt återställd”

När Veijo inte har hästar på hjärnan så försöker han ta det så lugnt som möjligt i vardagen, men samtidigt hålla igång kroppen efter bästa förmåga.

Det är ingen hemlighet att den tidigare Åbytränaren länge dragits med smärta i både ben och höft efter ett långt liv i travets tjänst.

Den 15 augusti genomgick han en lårbensoperation för att avlägsna två skruvar som besvärat honom sedan han föll av en häst för fyra år sedan.

– Jag behövde bara stanna på sjukhuset en natt. Operationen gick jättebra, även om det blödde väldigt länge ur såret. Skruvarna var för långa men nu känns benet som innan olyckan. Jag är mycket nöjd och läkarna säger att jag kommer att bli helt återställd.

Positiva rapporter således från en av travets stora.

”Jag saknar fortfarande Sverige”

Att hitta harmonin i Finland har däremot inte alltid varit det lättaste för den försvenskade 64-åringen.

– Jag hade faktiskt inte saknat Finland överhuvudtaget. Privat var det större skillnad än jag trodde. Hur man beter sig och så. Mentaliteten här är helt annorlunda än i Sverige, trafiken likaså. Det har inte varit lätt, sa Veijo för ett drygt år sedan.

Finns det möjligtvis planer på att flytta tillbaka till Sverige?

– Omöjligt är det absolut inte. Jag saknar fortfarande Sverige.

Håller du kontakten med dina forna kollegor?

– Då och då, men det har faktiskt blivit sämre på slutet. De får absolut höra av sig.

”Det har varit väldigt kämpigt sista tiden”

Du har varit väldigt öppen i tidigare intervjuer med att du då mått väldigt dåligt under året. Hur lyckades du ta dig igenom dessa tuffa perioder?

– Jag vet inte om jag gjort det ännu. Det har varit väldigt kämpigt sista tiden också. Det går dock sakta framåt och jag har fler positiva tankar i huvudet nu än i somras.

När vi känner honom på pulsen angående framtiden, om han har planer på att utöka verksamheten på sikt, blir svaret:

– Jag har funderat och funderat men ännu inte kommit fram till något vettigt beslut. I dagsläget finns det inte så mycket att berätta men i mitten av februari så hoppas jag veta mer. Något stort stall kommer jag dock inte ha utan främst leka med några egna hästar.

Är det jobbigt att inte ha en plan för framtiden?

– Ja, självklart och värre än vad jag trodde. På något vis löser det sig förhoppningsvis, avslutar han.